Soms systerfartyg Sterlyad

Ubåten Sterlyad

I Sjöhistoriskas fotoarkiv finns ett fotografi av den ryska ubåten Sterlyad (sv Sterlett, liten stör) från 1905. Sterlyad är systerfartyg till den i dagarna omtalade ubåten Som (sv Mal), som kolliderade med det svenska fartyget Ångermanland 1916. Sterlyad sänktes av den ryska flottan i Tallin 1918.

Som-klassen ingick 7 ubåtar, alla med fisknamn. Som var byggt av Eletric Boat Company i USA och hette ursprungligen Fulton. Det var en prototyp till en serie ubåtar som senare byggdes i USA.

I fotoarkivet finns även fotografier av S/S Ångermanland. Se ovan.

Fårstuvning och sagosoppa - Matsedlar i marinen

I arkivet har vi en del matsedlar från flottan bevarade. 

Matsedel från 1952

Här en matsedel för marinens fartyg 1952. Det finns en matsedel för vintern och en för sommaren. Underst står ordentligt näringsvärdet för vintern respektive sommaren. En vintermåndag kunde man få finsk fårstuvning och sagosoppa till middag och som kvällsmål stekt fiskfärs, svampsås, potatis och choklad. 

 

Matsedel från 1898

Som kontrast en mer festlig matsedel. Under örlogsfartygens långresor gjorde ofta någon örlogsofficer vackert illustrerade menyer till officerarnas måltiderna. Här har någon (troligen löjtnant Göran af Klercker) också utnyttjat sin poetiska ådra. Hela menyn inklusive dryck på vers för en måltid ombord på ångkorvetten Freja under långresan 1897. Man kan t ex läsa visdomsorden:

"Lax med ägg, som man förloradt
Många menniskor förstorat."

 

Och till maten rikligt med dryck. Det hade varit intressant att ha haft menyn för övriga besättningen för samma dag att jämföra med, men det har vi tyvärr inte.

DigitaltMuseum kan du ser fler menyer ur arkivet.

En konteramirals epåletter

Epålettask

Vi har mängder av epålettaskar i vårt magasin, de flesta av svart papp. De innehåller epålettpar med olika gradbeteckningar från olika tider. I vissa fall vet vi vem som burit just det paret, andra är anonyma. Ordet epålett kommer från franska épaulette n(épaule= axel). Ursprungligen tillhörde de faktistk riddarrustningen och var avsedd att skydda axeln mot sabelhugg.

Epåletter

På epåletten placeras gradbeteckningen. Epåletten har även nedhängande fransar (buljoner) och de utmärker också grad. Ju tjockare buljoner desto högre grad. Och ju bredare förgyllda band och ju fler kronor desto högre grad. Inom det här området gäller inte "less is more". Det här paret är av modell 1878 (M/1878) och har burits av en konteramiral i Flottan. Vad gäller stjärnorna på epåletterna står de för följande amiralsgrader: 

1 stjärna för flottiljamiral

2 stjärnor för konteramiral

3 stjärnor för viceamiraler

4 stjärnor för amiraler

 

Hur många stjärnor tror ni kung Gustav XVI Gustav bär? Kungen är den ende amiral inom Flottan som är fyrstjärnig. Likaså då han framträder inom Flygvapnet eller Armén är han fyrstjärnig general. Därför bär han fyra silverstjärnor på guldbotten på sina axelklaffar. Men några epåletter bär han aldrig. Det gör bara befälen på kungaslupen Vasaorden nuförtiden. Epåletter och paraduniform M/1878 avvecklades genom generalorder på 1950-talets mitt.

Jag får ändå inte riktigt klarhet i denna djungel av stjärnor och buljoner. När jag nu gick ned för en kopp kaffe i vårt lunchrum tittade jag förstås extra noga på vårt pampiga helfigursporträtt av Oscar II som hänger i vår kontorstrappa. Kungens farfars far. Javisst, han bär epåletter. Men med tre stjärnor! "Bara" en viceamiralsgrad?

Porträtt av Oscar II

Mannagrynssnö eller rispudding

För ett tag sedan fick jag en fråga om vad passagerarna åt på Göta kanal på 1870-talet. Tyvärr har vi inte en enda meny från Göta kanal i arkivet. De menyer från passagerarfartyg som vi har kommer främst från Svenska Amerika linien och då mest från 1:a klass. De har troligen sparats mer för att de ofta hade fina illustrationer än för att dokumentera vad man åt ombord. 

Så mitt svar till frågeställaren blev ganska magert. Men de matsedlar som jag ändå hittade alla intressanta var för sig. Här är ett axplock av menyer från arkivet.

Prislista restaurangen ångfartyget Bore

Här är en av de få prislistorna för en kustångare som finns i arkivet. Den är inte daterad, men menyn gäller Rederi AB Svea och Bore gick i trafik hos dem med passagerare mellan 1874 och 1881.
Man kan notera att frukost och aftonmålet är ganska lika. Både bestod av en varm kötträtt och diverse kallmat. Enda skillnaden är att till frukost fanns också ägg och kaffe, och på kvällen fanns bara te att dricka. Den största delen av prislistan ägnas åt alkoholhaltiga drycker och där var restaurangen välförsedd. 

Meny med fartyg och kustlandskap

Det rederi som vi har absolut flest matsedlar från är Svenska Amerika linien. De flesta är från första klass och är påkostat utformade. Här är omslaget till en meny från andra klass den 14 juli 1924 också det tjusigt. Baksidan pryds av en bild av fartyget Drottningholm och framsidan av ett konstverk av Alfred Wahlberg som visar Fjällbacka i ett romantiskt skimmer. Just denna meny har ett visst maritimt tema, men det finns gott om exempel på matsedlar med helt andra motiv.

Meny från Svenska amerika linien

Öppnar man menyn så ser man att följande erbjuds. Vad mannagrynssnö är vet jag inte, vid en googling får jag bara träffar på bilder med fint snöfall. Själv känner jag mig inte så sugen, men det kanske var gott. 

Matsedel Svenska amerika linien 3:e klass

Det här är den enda menyn från 3:e klass på ett fartyg från Svenska amerika linien som vi har. Trycket är betydligt enklare än i andra klass, inga illustrationer och alla måltider får rymmas på ett kort. Menyn ser ändå ordentligt tilltagen ut. Här är det rispudding och lingon till efterrätt. 

I DigitaltMuseum finns fler menyer från Sjöhistoriska museets arkiv att titta på.