Modellverkstaden bygger en modell av S/S ETTAN del 2

Ångfärjor vid Kungsholmen 1912

Nya Ångslups AB Smedsudden låg på Kungsholmen. Från vänster syns "Femman", "Sexan", "Ettan" och "Tvåan". Längst till höger "Trean". Fotografiet är taget runt 1912 och finns i Sjöhistoriskas fotoarkiv.


Mer fakta om S/S ETTAN:

Byggd 1886 på William Lindbergs varf AB.

Fartygets längd 15,18 m
Största bredd 4,16 m
Djupgående 1,60 m
Levererades till Nya Ångslups AB

"Ettan" blev ombyggd med salong 1912 och såldes 1913 till Stockholms Ångslups AB , allmänt kallat SÅA. 

Återkommer med mer fakta i senare blogg.

Skorsten med SÅA. Foto Jan Claesson

Så här i semestertider har jag i alla fall hunnit välja ut lämpligt virke. Vi brukar bygga i alträ, ett träslag som är smidigt att skära, karva och slipa/putsa.


Alplanka till modellbygge
Träpatron Herr Alkvist ses med sin underhuggare herr Björk.

En av tre-fyra plankor ska rikt- och planhyvlas. Där fanns rättså många kvistar som jag ville undvika i modellens skrov. Vi bygger ofta klossmodeller, det vill säga vi limmar ihop flera trästycken på varandra, så kallad limfog. Det är för att virket ej ska slå sig i framtiden. Nästa bild visar alla dessa mallar som klippts ut och limmats fast på kartong. De skärs sedan ut efter att noggrant ha studerat ritningen.

 

Mallar mäts ut     Mallar mäts ut

 

Återkommer efter semestern med mer historik samt bilder från bygget!

Svensk-amerikaner i arkivet

För någon vecka sedan tog jag emot en grupp med svenskamerikaner i arkivet. (Att en av dem råkar vara brylling till mig gjorde ju det hela extra trevligt.) Gruppen hade på olika sätt anknytning till Augustana college, ett college i Rock Island, Illinois, som startades av svenskamerikaner i slutet av 1800-talet och fortfarande har stark anknytning till Sverige. 

Visning av arkivhandlingar

Foto: Jean Turnmire

 

Som alltid när vi tar emot grupper plockade jag fram en blandning av handlingar ur arkivet och den här gången tänkt jag lite extra på vad som kunde finnas med anknytning till Nordamerika och USA. En tidig karta över Nordamerika och menyer från Svenska amerika linien till exempel.

Broschyr

En sak jag visade var ett personarkiv från en man som hette Johan Kjellberg och som på 1920-talet emigrerade till USA. Bland handlingarna finns kvitton för biljetter, ett emigrationstillstånd och ett inspektionsbevis för att slippa sitta i karantän vid ankomsten till USA. Alla dessa handlingar väckte förstås intresse, men allra mest det lilla häfte med rubriken "till svenska utvandrare". Häftet gavs ut av Allmänna svenska prästföreningen 1928 och innehöll råd till de blivande utvandrarna, till exempel:


"Anförtro dig inte åt första främling som kan ditt språk. I all synnerhet se noga upp med sådana, som erbjuda platser åt unga flickor".

 

Man uppmanas också att inte glömma sina närmaste hemma och att inte skämmas över sitt modersmål svenskan. Intressant är broschyren utgår från att emigranten tänker återvända till Sverige. Nationalföreningen mot emigrationen får också utrymme och propagerar för att stanna i hemlandet.

Det som intresserade gruppen mest var de adresser som fanns i häftet. Adresserna är till svenska kyrkor i USA anknutna till Agustanasynoden. Alla i gruppen kände igen namnet på någon kyrka och vissa visste att en mormor hade döpts eller föräldrar vigts i den ena eller andra kyrkan. 

Broschyr, adresser till svenska kyrkor i USA

På vänstersidan syns kyrkor i Illinois och ganska långt ner Rock Island och Augustana College som gruppen kom ifrån. 

 

Just adresserna var inte det som jag i förväg hade föreställt mig skulle väcka störst intresse, vilket visar att det är svårt att veta i förväg vad folk upplever som mest intressant. Men det blir alltid lika spännande och tankeväckande för mig.

 

Museichef Hans-Lennart Olsson pratar om modell

Gruppen fick också en uppskattad visning av museichefen själv. Hans-Lennart Olsson pratar här om ett av sina älsklingsämnen, modeller.
Foto: Jean Turnmire

Känner ni igen vårt gamla museum på den här bilden?!

Äldre bild av Sjöhistoriska museet

Men ser bryggan ut så där? Och hur är det med flaggstängerna? Tittar vi närmare efter så syns årtalet ”69” i kanten av fotot (jag kommer ihåg perioden när årtalet för framkallningen noterades på det där viset, och det är värdefullt inte minst nu när det gått nästan 50 år sedan bilden togs).

Titta efter två höga stänger med en ring högst upp. De finns inte där i dag men fanns då ännu kvar från Stockholmsutställningen 1930. De kallades ursprungligen för ”kandelabrarna”, var lyktstolpar med glödlampor högst upp och fanns utmed strandpromenaden längs med Djurgårdsbrunnsviken från staden och ut till utställningsområdet runt nuvarande Sjöhistoriska museet. Lyktstolparna var formgivna av arkitekt Osvald Almqvist. Utställningens genomtänkta geometriska formspråk  underströks med hjälp av ljus och ny teknik. Nattetid skapades horisontaler och vertikaler, förstärkta av reflexerna i vattnet nedanför. Jag har många gånger önskat mig en tidsmaskin som kunde ta mig tillbaka till den fantastiska utställningssommaren 1930 då horder av människor drog ut hit för att uppleva någonting helt nytt – modernismens och funktionalismens stora manifestation i Sverige under en magisk varm sommar fylld av framtidstro.  Det mesta revs sedan och åtta år senare invigdes Sjöhistoriska museet på den plats där utställningens huvudrestaurang Paradiset låg. En av de få resterna av utställningen som vi kan se i dag är terrasseringen på grässlänten nedanför museet. Där stod 1930 bänkar som vette mot den stora festplatsen där det ägde rum revy- och teaterföreställningar, konserter, gymnastikuppvisningar med mera. Det var massvis med åskådare hela sommaren.

 

Vet någon vad det kan vara för evenemang som vi ser på bilden? Ett evenemang som troligen ägde rum en annan sommar, nämligen sommaren 1969,  som också den var varm och solig. Den sommaren hade museet en utställning om Svenska sjömanskyrkan 100 år, en annan om fartygsporträtt och en tredje om hur man hade gjort repliker av Vasas skulpturer. På hösten 1969 invigde vi en stor utställning som hette ”Varvet bakom muren” och som handlade om arbetet på Stockholms örlogsvarv (nuvarande Galärvarvet) som då nyligen flyttat ut till Muskö. Den utställningen byggde på ett omfattande material som samlats in under en etnologisk undersökning som varat 1 ½ år. Ett material som sedan dess funnits i museets arkiv.

 

Så kan tankarna vindla fram och tillbaka mellan två stockholmssomrar, 1930 och 1969, på grund av ett foto som jag hittat hos en släkting.  Under många år har åtskilliga evenemang ägt rum framför vårt museum. Själv minns jag flera minnesvärda konserter under varma sommarkvällar på 1990-talet. Och förresten, tänker vi oss ännu längre tillbaka så kan vi tänka på alla 1:a maj demonstrationer som gått till Gärdet och dessförinnan hur militärer övat här vilket faktiskt ofta blev till folkfester med mat och dryck och musik. Det där skriver Årstafrun målande om. Men nu slutar jag detta inlägg med en önskan om ytterligare en trevlig sommar utanför och inne i Sjöhistoriska museet! 

Modellverkstaden bygger en modell av S/S ETTAN

S/S ETTAN byggdes 1886 vid William Lindbergs Varfs AB och levererades till Nya Ångslups Aktiebolaget. Det finns en bra ritning i vårt arkiv och efter ett idogt letande i diverse böcker fann jag bland annat detta foto från Stockholms Stadsmuseum.

Ettan på Riddarfjärden

Ett utmärkt foto med många synliga detaljer. Ritningar i all ära, men bilder smäller också högt. Med tanke på att fartyget är så pass gammalt är det inte enkelt att hitta fotografier tagna innan diverse ombyggnationer. Denna bild är den bästa hittills och tagen någon gång mellan 1895 och 1900. Det kan man lista ut av fartygen och byggnaderna som syns.

För den vetgirige ses förutom ETTAN från vänster i bild S/S UPLAND, S/S ENKÖPING II, S/S ENGSÖ, S/S STRENGNES och systerfärjan S/S TVÅAN.

En karta som visar en hel del linjer över Riddarfjärden hittade jag i boken "Mälarbåtarna" som kom ut 1967.

Karta över Riddarfjärden

Och så till ritningen, det viktigaste vid modellbyggen, 1886 års utförande. En helt öppen färja med endast kapell uppsatta vid sämre årstider. Om det hjälpte kan jag tycka är tveksamt.

Och varför vill jag bygga just "Ettan"? Jo, med tanke på hur dagens hamntrafik blomstrat upp med så kallade pendelturer i modern tid kan jag tycka att det borde vara på plats med när det en gång började långt innan till exempel Västerbron byggdes 1935 roddarmadammer med sina dalkullor fanns innan ångbåtarnas tillkomst. de flesta av nutidens människor tänker nog bara "Djurgårdsfärjan", men faktum är att dessa små färjor trafikerade nästan alla vatten i innerstaden. 

På Riddarfjärden sågs färjorna pila mellan Norr- och Södermälarstrand samt Munkbron och Mälartorget till exempel. Jag går inte in på Saltsjösidan nu. Dessutom finns inget liknande flytetyg i våra modellsamlingar.

Ritning ETTAN

Avslutar för denna gång med en destinationsskylt som min dotter Sofia ritade i sin dator.

Destinationsskylt för ETTAN

 Återkommer med fler bloggar med uppgifter om S/S ETTAN och naturligtvis bilder från modellbygget!