Lån till Hangö museum i Finland

Igår hämtades flera föremål som vi lånar ut till Hangö museum i Finland. Där öppnar man den 9 maj utställningen "Rilax–Riilahti–Gangut 1714, 300 år sedan slaget vid Rilax".

I år är det alltså 300 år sedan slaget vid Rilax, eller slaget vid Hangö udd som det oftare kallas här. Under denna tid rådde det stora nordiska kriget (1700-1721). Just detta år i juli låg den svenska flottan vid Hangö udd och blockerade vägen in i Östersjön. Då ryssarna bestämde sig för att passera rådde det stiltje, vilket gjorde att de svenska fartygen inte hann fram i tid och blev "försenade" till det slag som i alla fall kunde uppstå. Under två blodiga timmar slogs den svenska flottan under ledning av viceamiralen Nils Ehrenskiöld mot den ryska under generalamiralen Fjodor Matveevitsch Apraxin. Segern blev Rysslands första till sjöss mot svenskarna och har därför flitigt berättats och jubilerats i Ryssland. Här har man inte uppmärksammat slaget lika mycket. Hellre berättar man om segrar än förluster och slaget vid Svensksund drygt 70 år senare är flitigt berättat här istället! Utställningen i Finland handlar dels om kriget, men också om den tidens stora härskare, Peter den store och Karl XII. Föremålen de visar kommer från Sverige, Finland och Ryssland.

Från oss lånar de en fantastisk fartygsmodell av en "gammal galere", som det står i en inventarieförteckning från 1817. Modellen är troligen ett resultat av en studiefärd till Medelhavet 1722-28 och är alltså från denna tid, vilket gör den till en av våra äldsta modeller i samlingen.

Galärmodellen i monter då den var utställd hos oss

Till vänster står galärmodellen som snart visas i Finland.

Bild från vår utställning "Skeppsbyggerikonst" som revs hösten 2013.

Lastning av den stora galärmodellen 

Det kan vara trixigt att lasta på en större modellåda, som denna nästan fyra och en halv meter långa "gamla galeren".

De lånar också en oljemålning föreställande 108-kanonskeppet Konung Carl från tre håll. Fartyget byggdes då Hans Wachtmeister var generalamiral och var hans flaggskepp vid ett par tillfällen. Men denna målning är en kopia. Originalet är målat av E. Compardel år 1694 och finns på vårt systermuseum Marinmuseum.

Originalet Konung Carl

Originalmålningen av Konung Carl målad 1694 finns på Marinmuseum.

Så långt tillbaka man känner till hängde den på varvschefsbostället i Karlskrona. Då man 1954 skickade upp den för konservering hit till Sjöhistoriska passade man även på att utför en kopia utförd av konservator Sven Åberg. På så vis fick vi behålla en då vi sände tillbaka originalet. Detta var ju nästan 50 år innan vi gick samman i Statens maritima museer.

  Sven Åberg utför kopian av Konung Carl 1954

Sven Åberg utför kopian av Konung Carl i Stockholm 1954.

Vi har en modell över det aktuella slaget, byggd av Patrik de Laval 1954. Den går med i lånet, liksom tre ryska kopparstick över tre viktiga slag: Hangö udd 1714, Sankt Petersburg och Ledsund 1720. Det sista lilla föremålet är  en medalj präglad i Ryssland till minne av generalamiral Apraxin 1708, alltså redan innan slaget han så segerrikt ledde vid Hangö.

Rysk silvermedalj över generalamiral Apraxin

Silvermedalj över generalamiral Fjodor Matveevitsch Apraxin (1661-1728) präglad 1708. Texten på ryska handlar i översättning bland annat om att det är "...bättre att dö än att vara otrogen."

Våra lån upptar en stor del av vår tid och verksamheten är omfattande. Hangö är nummer 77 i låneordningen för i år.

 

Länkar:

Mer om slaget vid Hangö udd (extern länk)

Hangö museums webbsida (extern länk)

Hyllningsadress - vad är det?

I arkivet finns flera fantastiskt vackra hyllningsadresser. Just ordet hyllningsadress är väl inget man stöter på så ofta till vardags. Det var också ett begrepp som var nytt för mig när jag började arbeta på Sjöhistoriska.

En hyllningsadress är som ett slags diplom eller skriftlig hyllning till en person, oftast mycket vackert textat och illustrerat med dekorativa ramar och små bildmotiv. De kan vara gjorda i samband med händelser som födelsedagar, pensionsavgångar eller för att tacka för någons insats inom ett visst område.

Vi har i arkivet hyllningsadresser från elever till en lärare vid KTH, från medlemmar av båtklubbar till ordföranden och så vidare. En del personer har förärats flera olika hyllningsadresser under sin levnad. De är vackra och påkostade, ofta inbundna i skinnband. Oftast är de väldigt detaljrika och ju mer man studerar dem, desto fler intressanta detaljer upptäcker man.

akvareller av segelfartyg

Detaljer ur hyllningsadress till kommendör Per Erik Ahlgren på hans 100-årsdag. Teckningarna kan vara gjorda av marinmålaren och amiralen Jakob Hägg eftersom en av dem (inte på bild) är signerad av honom. Själva adressen med sin fina detaljer är signerade Beata Mårtensson, som jag inte kunnat hitta några uppgifter om. Man får titta noga för att få syn på måsarna som bildar mönster i bakgrunden. 

detalj ur akvarell, fiskmåsar

Detalj ur hyllningsadress till sjökapten Freodor Werner med anledning av att han varit dockmästare i 25 år vid Stockholms skeppsdockor.  Konstnären heter Sofia Gisberg. Hon var skulptör och textilkonstnär men gjorde också Nobeldiplom. 

Akvarell med fartyg och nautiska instrument

 

 

 

 

 

Mastmynt från dåtid och nutid

Kopia av Gladans mast utanför Sjöhistoriska musedet idag

Då museet invigdes 1938 restes en del av riggen från briggen GLADAN byggd 1857. Ordet rigg är ett samlingsnamn på alla master, stänger och andra rundhult, liksom även tågvirke, löpande gods (de rep som justeras under segling) inklusive själva seglen. Allt man ser då man står på däck och tittar uppåt alltså. 

Efter ungefär 40 år var rötan så omfattande i masten att den fick plockas ned. Idag står där en kopia av samma mast. Den tillverkades på Skeppsholmen, restes och invigdes 1997. Då hade platsen där den står varit tom under en längre tid. Vid invigningen fick Susanna Ramel äran att lägga ett mastmynt under masten innan resning. Susanna är dotter till museets arkitekt Ragnar Östberg. Myntet var en tiokrona från 1997 som kom från museichefens ficka.

I seglandets begynnelse hade skeppen en enda mast. Först under medeltiden uppträder skepp med två master. Tremastade råriggade skepp finns avbildade i början av 1400-talet. Under senare 1800-talet når de stora seglande skeppen sin fulländning i stora klipperskepp och fullriggare som kunde vara femmastade. Det hände att mastmynt placerades under flera master på samma fartyg.

Men vad betyder ett mynt under masten? Den berömda vidskepligheten till havs gjorde att man under vanligtvis stormasten placerade ett så kallat mastmynt. Man tror att seden influerats av romarnas och grekernas tradition att lägga ett mynt i munnen på den döde. Kanske var även mastmyntet menat att vid förlisning betala färjkarlen Karon för att ro de drunknades själar över till dödsriket Hades. Mastmynten har också setts som offergåvor till Neptun, havsguden i romersk mytologi.

Det äldsta kända mastmyntet är från örlogsskeppet FÖRSIKTIGHETEN från 1784, men även fregatten JOSEFINE (1831) hade mastmynt, liksom linjeskeppet GUSTAF DEN STORE från året därpå.

Märkligt nog, och till Vasaforskarnas stora besvikelse, har man inte funnit något mastmynt på VASA. Då man 1993 rekonstruerade stormasten på VASA placerade dock skeppets upptäckare Anders Franzén ett mastmynt under den. Detsamma gäller ostindiefararen Götheborg. Inget mastmynt under originalet som sjönk 1745, men däremot under replikens stormast! Skrockfullheten lever kvar än idag. Jag tror att det är få som vågar avstå från att förse sina nybyggen med mastmynt.

Förutom enstaka mastmynt från enskilda fartyg har vi i våra samlingar 22 mastmynt registrerade som delnummer inom samma accession. Alla dessa köptes av skeppsbyggmästaren Adolf Elfving på Högmarsö i Furusund 1935. Samlingen innehåller "mastpenningar" av silver och koppar från i huvudsak Sverige, men även från England och Finland, liksom enstaka från Tyskland, Österrike, Danmark, Norge och till och med Kina. Präglingstiderna sträcker sig från 1747 till 1898, dock är några oläsliga. Tyvärr är det inte angivet från vilka skepp eller skeppstyper mynten funnits på, vilket gör samlingen långt mindre intressant än vad den hade kunnat vara.

samling av okända mastmynt     

Samling av mastmynt från olika länder och olika tider, men från okända fartyg.

Överraskning vid fjärrlånad bok

Jag tror en del låntagare blir överraskade av våra böcker ibland.

Det händer att vi får låna ut böcker på tyska. Inget konstigt i det. Vi har ganska många tyska böcker som tillförts biblioteket genom åren, främst förra delen av 1900-talet. Därefter har det glesat ut märkbart till förmån för de engelska.

Som i detta fall när någon hittar en boktitel i Libris på tyska och tänker, den vill jag läsa. Boken beställs genom bibliotekens fjärrlånesystem. När vi fått beställningen packar vi boken ordentligt i wellpapp och skickar den med posten ut i landet.

Det känns bra att låna ut böcker ur vår stora nautiska samling. Vi är liksom med i forskningssverige, vi finns på kartan. Och tänk att det finns intresserade låntagare som vill läsa tysk facklitteratur.

Lite överraskad blir jag då nyss utlånad bok kommer i retur två dar senare. Posten jobbar effektivt i detta fallet. Det verkar som att det var en snabbläst bok eller kanske mer troligt - det är ingen som läser frakturstil längre.