Spännande fynd vid Knippelholmarna!

Då har vi kommit till slutet av arbetsveckan och vi är tillbaka på kontoret. Vi har haft en intensiv men mycket spännande vecka med blåsigt och kyligt väder men med ett spännande resultat!

Förra veckan koncentrerade vi oss på att besiktiga side scan sonarindikationer inom utredningsområdet men ingen av dessa visade sig vara av arkeologiskt intresse. De flesta indikationerna var naturliga bottenformationer.

Uppgiften denna vecka var att undersöka botten öster om Knippelholmarna.

Här fanns det tidigare uppgifter om att det påträffats porslinsskärvor på botten men vi visste inte i vilken omfattning eller om det även fanns andra lämningar nere i botten. Vi inledde veckans dykarbete med att simma av, eller snokdyka som vi kallar det, området öster och nordost om Knippelholmarna och mycket riktigt. Här låg det en hel del kinesiskt 1700-talsporslin på botten inom ett stort område. Porslinet visade sig vara populärt bland blåmusslor och ostron och på många av porslinsbitarna satt det stora klasar med skaldjur.  

 

När vi snokat färdigt var det dags för provgropsgrävning. Vår uppgift var att ta reda på om det dolde sig andra saker ner i botten än bara porslin. I tisdags började vi att gräva en provruta i botten och det bokstavligen sprutade upp porslinsskärvor.

Några decimeter ned i botten så var det inte bara skärvor utan nästan intakta tekoppar, skålar och fat till synes helt opåverkade av 260 år på botten. Poslinsfynden var inte så förvånande eftersom vi redan visste att det skulle finnas porslin på platsen men något vi inte hade räknat med var att hitta så mycket trä som vi gjorde. Först dök det upp några små träplankor men när vi tittade närmare på dem så var de tydligt bearbetade och ganska snart förstod vi att det rörde sig om delar av trälådor. Det visade sig att de var identiska med de trälådor som man hittade vid utgrävningarna av ostindiefararen Göteborg och som använts för teförvaring och kanske även för förvaring och transport av porslin vid bärgningarna.

Förrutom porslin och trä hittade vi en del av en 1700-tals glasflaska samt ett stengodskrus. Samtliga fynd i den cirka en kvadratmeter stora provgropen kunde vi datera till 1700-talet.

Kanske låg man här åren efter Göteborgs förlisning med bärgningsfartygen i lä för den besvärliga västanvinden och sorterade ut de hela porslinsföremålen från de trasiga där de senare dumpades i havet? Under detta arbete verkar det som om man även slängde sina sopor i havet och som nu ligger omsorgsfullt inbäddade i de välbevarande och syrefattiga bottensedimenten tillsammans med de tusentals porslinsskärvorna. En riktig guldgruva för oss arkeologer!    

Under onsdagen grävde vi ytterligare sju provgropar i botten i området och det verkar som provruta ett hamnade i "bulls eye". I de andra groparna hittade vi också porslinsskärvor men inte alls i samma omfattning som i ruta ett. Nu återstår att sammanställa våra resultat i en rapport som inom ett par månader kommer finnas att ladda ner som pdf här på Sjöhistoriskas hemsida.

På återseende! :)

 

 

 

På plats i goa Göteborg!

Då var vi tillbaka på västkusten för ännu ett uppdrag i kulturmiljövårdens tjänst! Denna gång gör vi en utredning i ett vattenområde vid Risholmen som ligger utanför Volvofabriken i Torslanda, omkring tio kilometer väster om centrala Göteborg. Området planeras att fyllas ut i samband med en omfattande utbyggnad av Göteborgs oljehamn. Eftersom området kommer att fyllas ut är vår uppgift som vanligt att ta reda på om det kan finnas några fornlämningar som ligger i vägen och riskerar att förstöras.

På plats i det stora utredningsområdet. I bakgrunden syns Volvofabriken i Torslanda.

I uppdraget ingår att vi ska dykbesikta 12 st sonarindikationer som våra kollegor på Bohusläns museum valt ut vid en tidigare genomgång av utförda side scan sonarkarteringar i området. Utöver dessa besiktningar ska vi undersöka botten runt en ö som heter Knippelholmen där det har påträffats mängder med kinesiskt porslin som kommer från den förlista ostindiefararen Göteborg.

Två dagar denna vecka hade vi västerliga kulingvindar vilket kändes när vi gav oss ut på öppet vatten!

Historien om ostindiefararen Göteborg och dess förlisning är välkänd och den har du säkert hört talats om. Men för er som inte vet så kommer här en kort sammanfattning. Ostindiefararen Göteborg hade varit ute på en två år lång och inte helt strapatsfri världsomsegling till bland annat Kanton i Kina där man lastat porslin, teer och siden. När man närmar sig hemmahamnen i Göteborg sommaren 1745 går fartyget, trots att man har en lots med ombord, på grund alldeles i inloppet till Göteborgs hamn. Fartyget springer läck och sjunker bara några kilometer från slutdestinationen. Snopet! Trots detta fiasko lyckades man bärga ungefär en tredjedel av lasten och intressenterna gjorde ändå en rejäl vinst trots förlust av fartyget och en stor del av lasten.

Ostindiefararen Göteborg en viktig del av staden Göteborgs historia och idag så ligger en fullskalig och fullt fungerande rekonstruktion av fartyget vid Eriksberg vid den norra älvstranden. Vill du veta mer om ostindiefararen Göteborg så följ länken: http://www.soic.se/10-minuter-ostindiefararhistoria/originalskeppet-gotheborg/

Vad är då kopplingen mellan ostindiefararen, Knippelholmarna och vår utredning? Jo, under bärgningsarbetet av porslinet som utfördes åren efter förlisningen användes Knippelholmarna, eller Östra Knippelholmen om man ska vara petig, som omlastningsplats för framförallt det bärgade porslinet. En hel del av porslinet hade skadats vid förlisningen och trasigt porslin kastades i vattnet. Vår uppgift är att ta reda på hur mycket porslin det finns kvar på botten i området och om där även finns äldre kulturlager.

Det känns lite absurt att denna idyll på Knippelholmarna inom några år kommer vara införlivad med den nya oljehamnen.

I onsdags gjorde vi ett strandhugg på Knippelholmarna för en lunchpaus och lite rekognosering. Ön visade sig från sin allra bästa sida tack vara det fina vårvädret och vi fick lite sommarvibbar!

En lite porslinsskärva som påminner oss om ostindiefararen Göteborgs förlisning 1745. 

Mycket riktigt så hittade vi några skärvor kinesiskt porslin i strandkanten och vi ser fram emot provgropsgrävningarna nästa vecka!

Om hur det gick får du veta nästa vecka!

Ett trävrak, en sportbåt och en bro i Gustavsberg

Sjöhistoriska museet utförde i höstas en sonaranalys mellan Gustavberg och Saltsjöbaden, där flera intressanta sonarindikationer framkom, som vi tolkade som vrak eller brygg/brolämningar i Farsta brohål, inloppet till Farstaviken i Gustavsberg (se rapport 2016:5).

När författaren August Blanche år 1838 beskriver en ångbåtsfärd från Stockholm till Gustavsberg nämns att man i Farsta brohål färdas förbi en ”gammal förfallen bro”, som skall ha blivit förstörd av en storm några år tidigare. Där skall senare ha funnits en färja fram till omkring 1870 och under åren 1882-83 skall ”Farstasund” ha muddrats från 3 fots djup till 20 fot. Innan hade större fartyg tvingats att lossa sin last in till Gustavsberg på pråmar som klarade av det grunda sundet.

En karta från år 1800 visar ”Farestas Färgstället” och på en karta från år 1818 kan den ovan nämnda flottbron ses liksom en krog. Längs med sundet finns moringar, som man troligen använt sig av när man varpade skutor genom det smala sundet. Söder om sundet finns resterna efter en gammal färdväg som går norrut mot brohålet. 

Farsta brohål 1818. © Lantmäteriet, aktnr: A35-5:1. 

I våras beslutade länsstyrelsen att vi skulle dykbesiktiga några objekt i Farsta brohål i Gustavberg vilket vi således gjorde förra veckan.

Med alla spännande sonarbilder och historik om området så var det med spänning vi åkte ut och dök under en dag och det var en blandad kompott av maritima lämningar vi fann under en dag i fält. 

Där bron ska ha gått enligt kartan från 1818 hittade vi mycket riktigt oktimmer, troligen från knuttimrade konstruktioner tillhörande bron. 


En ok-stock, som troligen tillhör den raserade Farsta bro. Foto: Jim Hansson, Sjöhistoriska museet.

Vi hittade också ett utspritt vrak i närheten av bron, troligen har det muddrats sönder på 1880-talet, som nämnts ovan.

Skeppstimmer på det utspridda vraket. Foto: Jim Hansson, Sjöhistoriska museet.

Sist men inte minst avslutar vi med ett lite modernare vrak, i form av en sportbåt, som någon "tappat" på 15 meters djup.

En liten borttappad "sportbåt" i Farstaviken, Gustavsberg. Foto: Jim Hansson, Sjöhistoriska museet.

Marsdyk och isbrytning, Nacka-Lidingö

Igår drog årets första projekt igång med dykningar vid Lidingö. Vi dyker på flera sonarindikationer med anledning av en planerad sjökabel mellan Lidingö och Nacka, strax öster om Stockholm.

Vår lilla men tåliga aluminiumbåt ligger i Fisksätra, en halvtimme från dykplatserna, nära och bra kan tyckas. Men trots det varma och soliga vädret ligger det fortfarande en hel del isflak där, som vi får forcera på vår väg mot dykplatserna i Lilla Värtan, i inloppet till Stockholm.

Dykbåten passerar sakta  genom isflaken vid Lännerstasunden.  

Första dyken gjordes på flera sonarindikationer på Lidingösidan. De flesta indikationerna var inte av arkeologiskt intresse, men ett litet vrak och ett stockankare hittades.

 

Dykare mäter stockankarets arm och flyn. 

Efter stockankaret dök vi på en annan osäker sonarindikation, som visade sig vara ett nedbrutet litet vrak. Det som syns ovan botten är kölstocken och en del av den första bordgången. Den synliga delen av vraket är drygt tre meter långt. Av det lilla som är synligt och bevarat finns inget som tyder på att det skall vara modernt, utan vi bedömer det som troligt att det är en fornlämning, det vill säga förlist före 1850. Vi lär få återkomma till detta vrak i vår planerade rapport med ytterligare tolkningar och förhoppningsvis en datering. 

Sonarbild med en pil som pekar på vraket.

I vintras gick vi en kurs i fotografering och 3D-programmet Agisoft, som används av flera dykare och marinarkeologer. Nu gjorde vi en kort fimning av det lilla vraket, sen tog vi ut flera stillbilder. Det som sedan görs kort sagt är att 3D-programmet sammanfogar dessa stillbilder till en 3D-mosaik, som ses nedan. 

En 3D-fotomosaik som satts samman av flera stillbilder. Det som syns är kölstocken och del av bordläggningen till vänster. I mitten syns en tumstock på 20cm, som referens.