De glömda båtarna

Under en byggnad i centrala Stockholm ligger bortglömda stridsbåtar från 1800-talet, så kallade kanonslupar. Inför ett kommande föredrag för Chapmanssällskapet videodokumenterades i förra veckan de två  sluparna som fungerat som exercisinrättningar. Sluparna är av Fredrik Henrik af Chapmans konstruktion. Fyndet gjordes redan 1995 men har sedan den arkeologiska dokumentationen utfördes 1996 legat dolda under golvet i det gamla Exercishuset på Skeppsholmen.

Läs mer om kanonslupar i Olle Malmqvists & Iréne Welander Larssons bok ”De oändeligt förbannade sluparna”.

Läs även mer om en aktuell marinarkeologisk undersökning av ett fartyg av af Chapmans konstruktion, Linjeskeppet Dygden!

Undersökningarna vid Grand Hotel är klara för den här gången!


Igår avslutade vi undersökningarna vid vrakplatsen utanför Grand Hotel. Vi hade satt ned två länspumpar över natten i gropen med hopp om att dom skulle orka hålla undan vattnet så vi kunde få en bättre bild av vad som egentligen fanns under den leriga vattenytan.

När vi anlände på morgonen såg vi att vattnet hade sjunkit men pumparna hade havererat. Blixtsnabbt beställdes nya som skulle levereras till platsen. När väl pumparna sattes ned så började vattnet snabbt sjunka. Jag hoppade i torrdräkten och fick hjälpa pumpen att bli från alla huggspån som kulturlagret till stora delar består av. Jag började sondera botten med vår sondstav för att försöka lokalisera var vraket befann sig. Låg och krälade i den leriga stinkande geggan och kände med händerna efter vrakdelar. Vi lokaliserade vraket sittandes i schaktväggen till slut. Jens hoppade i sin torrdräkt och kom ner i gropen och vi båda hjälptes åt att hålla pumparna rena samt frilägga vraket. Vraket visade sig ligga i schaktväggen längs med pumphuset som nyligen gjutits. Efter lite huvudbry om hur vrakets status var så insåg vi att det ligger upp och ned! Hur ett så stort fartyg hamnat upp och ned vet vi inte idag. Om det skulle använts som utfyllnad skulle det vara en mindre hållbar lösning än att sänka skeppet kölrätt.

Vid en snabb tolkning av de påförda lagren som vi kunde studera i schaktväggen så förefaller det som att det är ett lager ovanpå vraket som ser ut att vara gammal sjöbotten där sedan det massiva lagret med byggsopor kommer (troligen har det lagret anlagts samtidigt som man tillverkade rustbädden). Det som var mest anmärkningsvärt var att de bordläggningsplankor vi påträffade (endast samborden) inte var sydda! De var nitade på traditionellt sätt. Partiet av vraket vi fick fram ligger endast ett par meter ifrån fynden av borden med syteknik. Där påträffades även spant av samma typ som vi hittade igår. Hur skeppet är konstruerat är fortfarande en gåta.

Ett intressant fynd påträffades som bedöms tillhöra vraket. En sko med en hög läderklack låg fastklämd mellan kölsvinet och skrovet! Den påminner mycket om några skor som påträffats i Vasaskeppet.

Nu kommer vi skicka iväg ytterligare dendroprover, dels på rustbädden (kajanläggningen) samt flera prover på vraket. Dessa undersökningar skall ligga till grund för en undersökningsplan för det fortsatta schaktarbetet som skall utföras efter sommaren. Detta på grund av problematiken med omläggningen av bilvägen utanför Grand Hotels entré. Vi ska nu analysera våra iakttagelser, provtagningarna och sedan försöka få oss en bild av hur vraket kan ha varit konstruerat.

Det har nästan blivit fler frågor under resans gång som vi vill försöka få svar på.

Fortsättning förljer…….

Intresset var stort bland bygggubbarna!

Jim sondar efter vraket en sko som påträffades i vraket
här syns vraket i schaktväggen Jens rensar fram vraket
Jim sågar dendroprover Jim och Jens tar ett uppfriskande dopp

Nya skeppsdelar har framkommit vid Grand Hotel!

Idag var vi nere igen vid Grand Hotel för att efter ett litet uppehåll fortsätta gräva vid vrakplatsen. I och med den stränga kylan som rått fick Håkan på SH bygg börja gräva bort de frusna lagren redan i fredags. Så imorse var det alltså dags att gå ner på djupet i kajen för att se om det skulle komma fram fler delar eller spår av vraket.  Det första som kom fram var inte helt oväntat. Kraftiga konstruktioner från rustbädden (kajanläggning) som förmodligen anlades runt sekelskiftet 1700 framkom. I denna konstruktion har man sedan fyllt med bl.a. byggsopor . I dessa massor finns tegel, kalkbruk, keramik, ben, flaskor och en massa andra spår efter mänsklig aktivitet.

Grävningen är inte helt okomplicerad med tanke på kablar, stora stenblock och andra saker som ligger dolda i dyn. Håkan är en rutinerad maskinist så arbetet flöt på trots dessa hinder. Vi fick bort de större stockarna från rustbädden så att vi kunde fortsätta nedåt där vraket borde befinna sig. Arbetet fortsatte och vi blev nyfikna då det kom upp träflisor under rustbädden. Efter ytterligare några skoptag kom det upp en skeppsdel! Våra aningar hade besannats! Sedan fortsatte arbetet med att försiktigt gräva vidare med hopp om att försöka få en bild av hur pass mycket av vraket som finns kvar vid den nya pumpgropen samt försöka se hur vrakets riktning är. Under arbetets gång fick vi upp flera kraftiga skeppsdelar. Vi började inse att det faktiskt finns ett sammanhängande parti på denna plats! Det framkom även ett annat kulturlager som vi tror ligger direkt i vraket. I dessa massiva massor kunde vi se: huggspån, avhuggna slanor, bark, björknäver och halm, Inte helt olikt kulturlagret på Birka! Intressant att se hur verksamheten på land avsätter spår på botten, verkar inte ha varit någon större skillnad från vikingatiden och 1600- talet!

Våra förhoppningar är att kunna undersöka vraket i sitt rätta läge och utläsa hur skeppstekniken sett ut. Vi förstod nu att möjligheten finns! Grävskopan fastnade i botten precis när vi skulle avsluta grävningarna. Efter lite om och men fick Håkan loss den med följd att en bit av kölen följde med upp! Vi fick nu svart på vitt att det faktiskt finns ett sammanhängande vrak därnere i den leriga 3,70 djupa gropen! Arbetet avslutades och vi bestämde att sätta ner två stora länspumpar med förhoppning om att dom ska orka hålla undan vattnet under natten så att vi imorgon kanske får möjlighet att se hur vrakplatsen ser ut och var vraket tar vägen. Imorgon är tanken att kunna hoppa ner i gropen och dokumentera vraket som är synligt.

Vi vill också ta dendroprover (årsringsdatering) på rustbädden (detta för att se hur gammal den är och då kanske få en bra bild om hur länge skeppet använts som ligger under denna) samt dokumentera lagerföljden i schaktväggen. Är inte vattnet borta så blir det till att hissas ner i grävskopan med dykutrustning och känna sig fram i lergropen! Otroligt spännande att få fler skeppsdelar samt konstatera att vraket finns där. Vi är fortfarande mycket konfunderade på hur och varför man byggt ett skepp här med denna teknik!

Återkommer med mer information snart!

Grävskopan på väg ner efter ett nytt tag.

Kulturlager som ligger ovanpå vraket.

Jens studerar en av skeppsdelarna.  Jens undersöker en bottenstock.
Ytterligare en skeppsdel kom upp.

bild1. Gräskopan på väg ner efter ett nytt tag. Notera stockarna från rustbädden samt byggmassorna i schakt väggen foto Jim Hansson

bild2. Kulturlager som ligger ovanpå vraket foto Jim Hansson

bild3. Jens studerar en av skeppsdelarna som kom upp i skopan Foto Jim Hansson

bild4.  Jens undersöker en bottenstock foto Jim Hansson

bild5. Ytterligare en skeppsdel kom upp utanför Grand Hotels entré foto Jim Hansson

 

Nu är undersökningarna av vraket vid Älgö klara för den här gången!

Under fredagen som var den sista undersökningsdagen kom Discovery från Kanada ut och skulle filma vår undersökning. Vi hade ett pressat schema så vi fortsatte vårt dykande men fick även filma och fota åt dokumentären. Blev väldigt intensivt att samtidigt utföra våra uppgifter och samtidigt se till att teamet fick den film och de interjuver som dom ville ha. Men vi lyckades alla få ihop det så att vi var nöjda och filmteamet var nöjda.

Till en början så snöade det kraftigt så att alla fick problem med utrustningar. Vi fortsatte att jobba på men efter ett tag så bestämde vi oss för att ta lunch och hoppas på att det skulle lugna sig. Ägarna till huset som vi fick låna hade tänt en brasa så vi fick komma in och värma oss och äta lite för att därefter ta nya tag. Bättre logistik kunde vi knappast ha. Efter lunchen började det klarna upp och solen tittade faktiskt fram.

Undersökningarna av vraket gav flera nya intressanta frågor, speciellt angående den skeppsbyggnadstekniska biten. Bland annat detaljer som laskarnas placering på bottenstockarna. Dessa påminner exempelvis om Riddarholmsskeppets. Vi samlade in en mängd data och arbetade fram en planskiss av vraket samt vrakets utbredning. Allt detta ska nu renritas och analyseras. Vi tog även tre stycken nya dendroprover med hopp om att få en datering som sticker ut. Förhoppningarna är att om vi har tur närma oss förlisningsdatumet. Det skulle hjälpa oss att titta närmare i skriftliga källor.

Nu börjar arbetet med att vi skall försöka utröna vad det varit för fartyg och varför det ligger där det ligger. Har Älgö haft en hamn? Många frågor har uppkommit, vi hoppas få svar på en del av dom efter denna undersökning. Undersökningen blev väldigt lyckad. Att ha isen som arbetsplattform och sen ha en sikt på mellan 12-14 meter gjorde att vi fick mersmak. Trots att vi fick släpa utrustningarna i väldigt branta isiga backar så var alla på kanonhumör vilket gjorde att detta blev en kanonundersökning!

En rapport kommer att skrivas med resultaten av undersökningen. Återkommer när den är klar så håll ögonen öppna. Finns det frågor eller tips, hör gärna av er.
Älgövraket

Älgövraket

Älgövraket

Älgövraket

Älgövraket