Galärvarvet är ett av Stockholms populäraste gångstråk. Här är sjönära och tätt mellan upplevelserna. Det är också ett område fullt av historia.

Jaktmark blev förvaringsplats

Från början var det en del av den kungliga jaktmarken, som sträckte sig långt ut över Ladugårdsgärde. Från och med 1600-talet byggdes de kungliga fartygen på flottans varv på Skeppsholmen och Blasieholmen. Där blev snart så trångt, att alla marina farkoster inte fick plats att läggas upp för vintern.

Kungen ställde därför ett område på Djurgården till flottans förfogande. Området sträckte sig från Alkärret i söder till Djurgårdskanalen i norr. Det var främst de för huvudstadens försvar viktiga galärerna som skulle dras upp på Djurgården. Det byggdes skjul för förvaringen, galärskjul, och hela området kom att kallas Galärvarvet. Fartygen skyddades till en början av enkla träkapell, men 1752 uppförde man 30 ordentliga galärskjul.

Skjul blev till verkstäder

Här byggdes även fartyg, som sjösattes ungefär där spårvagnarna parkeras i dag. Intill Galärvarvet låg Djurgårdsvarvet, på samma plats som Gröna Lund ligger på idag. Här byggdes Gustav III paradfartyg Amphion, vars akterspegel idag finns på Sjöhistoriska museet.

Fram till slutet av 1800-talet behöll Galärvarvet sin struktur med den många skjulen. Då revs en del av dem och ersattes med verkstäder och förrådslokaler.

Utvecklingen inom skeppsbyggnadstekniken gick mot större och tyngre fartyg, ofta försedda med ångmaskiner. Man kunde inte längre dra upp fartygen på slipar, utan måste hitta nya metoder. Fartygen byggdes nu i stål, och flottan behövde en torrdocka för reparationer och underhåll.

Torrdocka och flygplansverkstäder

Arbetet med en torrdocka inleddes 1872 tillsammans med en omfattande upprustning av varvet. De kvarvarande galärvarvsskjulen byggdes om till verkstäder och torrdockan stod färdig 1879.

Utvecklingen av varvsområdet fortsatte i början av 1900-talet med att marinflyget/Flygflottan fick verkstäder för sina första flygplan, och därmed inleddes historien om det svenska militärflyget. Vid samma tid byggdes också Hajen/U1, Sveriges första u-båt, på varvet.

Under åren 1911-25 uppfördes flera nya verkstäder på den plats där båthallarna nu ligger. 1926 bildades Flygvapnet som egen myndighet, och man lämnade Galärvarvet.
Viktig arbetsgivare i Stockholm

Själva varvsverksamheten fortsatte att utvecklas under hela 1900-talet fram till efter andra världskriget. Maskinpark och arbetsmetoder utvecklades, så att man kunde bygga nya moderna fartygstyper.

Skolskeppen Gladan och Falken byggdes 1947-48. Man byggde också torpedbåtar och MUL/minutläggare.

Fram till 1950 sysselsatte varvet upp till 1800 män och kvinnor och var en av de största arbetsgivarna i Stockholm.

Hölls stängt för allmänheten

Området var militärt och stängt för allmänheten. Det var som en värld för sig själv, ett varv mitt i Stockholm, som bara de anställda hade tillträde till. Fortfarande finns det personer som kan berätta om den mycket speciella kultur som fanns på Galärvarvsområdet.

Och så var det fram till 1969, då Stockholms Örlogsvarv efter beslut i riksdagen flyttades från Galärvarvet till Muskö i Stockholms skärgård. All varvsverksamhet försvann och de flesta byggnader revs.

Kvar finns i dag minsveparhallen (Junibacken), galärskjulen 16 och 17 (Spritmuseum), båthall 1 och båthall 2(Parkteatern och Sjöhistoriska), dyktankhuset samt varvets mäss. Kvar finns också högvakten, som idag har blivit toalett, samt vaktbostaden.

Galärvarvsområdet är numera öppet för allmänheten och har blivit ett av stockholmarnas käraste promenadstråk.

Visa mer