Mitt i Dalarös hamn ligger ett stort vrak på 18 meters djup. Det är flöjten Anna Maria, ett handelsfartyg av holländsk typ, som sjönk 1709. Ombord på vraket finns resterna av lasten med furubräder, järn och stål.

Anna Maria brinner!

Hur det gick till när Anna Maria sjönk vet vi tack vara ett domstolsprotokoll från 6 maj 1709, som finns bevarat i ett arkiv. Där beskrivs hur en fartygsbrand bröt ut ombord. Vintern 1709 var kall och isen låg tjock ute till havs. Fartygen kunde inte segla vidare, och flera fartyg låg infrusna i Dalarös hamn. Bland dessa fanns Anna Maria. Hon var på väg söderut från Stockholm, och hade fullt med last ombord. Större delen av besättningen hade skickats hem. Bara fem av besättningsmännen var kvar för att vakta skeppet till dess att isen gick upp och de kunde segla vidare.

I protokollet från förhören berättar besättningsmännen ombord på Anna Maria att de hade haft eld i spisen i kabyssen (köket) hela dagen för att laga mat och värma sig. Efter middagen släckte de i spisen genom att täcka över elden med aska. Sen gick de iland för att besöka krogen i hamnen. Bäst som de satt där hörde de rop. Det var hamnvakterna som slog larm. Anna Maria brinner!

Till arresten

Elden hade börjat i kabyssen och spred sig snabbt till fartygets vedförråd. Snart brann hela aktern häftigt. Fartyget sjönk till slut genom isen och försvann. Vid rättegången efteråt dömdes två av besättningsmännen till arresten i åtta dagar på vatten och bröd, de övriga till fyra dagar.


Undersökningar 2010

Under två veckor hösten 2010 utförde Sjöhistoriska museets arkeologienhet i samarbete med Marinarkeologiska forskningsinstitutet vid Södertörns högskola, MARIS, en undersökning av lämningen efter Anna Maria. Syftet med undersökningen var dels att dokumentera skrovet, dels att skapa ett underlag för en vård- och skyddsplan för lämningen. Det senare genom att upprätta ett system för övervakning av framtida naturlig nedbrytning och eventuell skadegörelse

2010 års undersökning resulterade i planritningar av vrakplatsen samt vraket, en fotomosaik i plan av skrovet samt en sektionsritning. Resultatet är ett värdefullt komplement till de tidigare undersökningarna och utgör även ett underlag för övervakning av framtida förändringar på vrakplatsen.

Relaterat material:

Visa mer