Nio fritidsbåtar k-märkta

07 juni 2016 20:06

Nio fritidsbåtar med spännande livsöden k-märks av Sjöhistoriska museet.

- Varje gång vi går igenom ansökningarna om k-märkning av fritidsbåtar slås man av de fantastiska berättelserna, de engagerade ägarna och de unika båtarna, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Sjöhistoriska museet.

Nu k-märks ytterligare nio fritidsbåtar av Sjöhistoriska museet. Båtarna har sina hemmahamnar i Lysekil, Vänersborg, Göteborg, Torsby och Stockholmsområdet. Var och en av dem har spännande och intressanta historier kopplade till sig. Här finns till exempel kostern Gerdny som seglades redan på 1880-talet. Hon är den hittills äldsta k-märkta fritidsbåten.

Här finns även den välvårdade havskryssaren Malou – en båt som en gång seglat på Medelhavet men som idag rör sig längs den bohuslänska kusten.

Till vårens praktexempel hör den detaljerade och innehållsrika historiken över P28:an Bess. Det är en havskryssare vars historia forskats fram av den nuvarande ägaren – samtidigt som stor upprustning pågått.

- Engagemanget hos många båtägare är fascinerande stort, säger Fredrik Blomqvist. Vi kan inte annat än vara tacksamma över den tid och energi som så många lägger ned på sina fritidsbåtar, vilket bidrar till att hålla det flytande kulturarvet just flytande.

Sjöhistoriska museet, som är en del av Sjöhistoriska, har sedan 2009 k-märkt fritidsbåtar med syftet att de kulturhistoriskt intressanta båtarna ska uppmärksammas och därigenom öka kunskapen om dem och skapa bättre förutsättningar för bevarande. I och med vårens beslut i år finns 125 k-märkta fritidsbåtar.

Fakta om båtar k-märkta i juni 2016

Segelbåten Anden, byggd 1960

Stjärnbåt 499 Anden är konstruerad av Jan Jacobsson och byggd på Moranäs varv i Saltsjöbaden. Stjärnbåten var när den konstruerades en ungdomsbåt som var relativt enkel och billig. Tack vare ägarnas engagemang och medvetenhet är stjärnbåten Anden idag i ett fint bruksskick. Genom den bifogade historiken kan båtens öden genom åren följas – även att båten på senare år gått från att ligga halvsjunken i vassen till dagens återupprättade skick. Även stjärnbåten Andens geografiska hemmavatten kan följas genom åren. Sjöhistoriska anser att Anden ska k-märkas eftersom den är kulturhistoriskt värdefull.

Segelbåten Ankar-O-Lina, byggd 1962

Långedragsjullen Ankar-O-Lina är konstruerad av Hjalmar Olsson och byggd som ett så kallat amatörbygge av Olle och Per Theander, Göteborg. Båttypen långedragsjulle var en ungdomsbåt – vars konstruktion bygger på en liten traditionell bohuslänsk bruksbåt. Genom den exemplariska fotodokumentation som familjen gjorde på 1960-talet kan hela bygget följas från kölsträckning till färdig båt. Till den intressanta historien hör även ägarlängden där båten efter att ha lämnat västkusten funnits i sjöarna Runn och Vättern för att sedan återvända till samma familj som byggde henne. Det var nuvarande ägarens pappa och bror som byggde båten. Av ansökan kan även konstateras att båten idag är i ett gott och välvårdat skick. Sjöhistoriska anser att Ankar-O-Lina ska k-märkas eftersom den är kulturhistoriskt värdefull.

Segelbåten Bess, byggd 1965

Havskryssaren Bess är konstruerad och byggd av Harry Hallberg i Ellös på Orust. Typen är en P-28 med långkölat skrov och integrerat roder. Den noggranna dokumentationen och de efterforskningar som nuvarande ägaren gjort innebär att i stort sett hela båtens historik klarlagts. Trots sin korta ägartid på knappt fyra år visar ägaren ett synnerligen stort engagemang, även vad gäller renoveringsinsatser och underhåll. De förändringar som gjort under åren kan ses som del av båtens intressanta historia. Ansökan om k-märkning är försedd med en bilaga som kan betraktas som ett bokmanus till en rikt illustrerad monografi. Sjöhistoriska anser att Bess ska k-märkas eftersom den är kulturhistoriskt mycket värdefull.

Motorbåten Carola, byggd 1965

Motorbåten Carola är en så kallad motorseglare konstruerad och byggd vid Johansson & Sons varv i Holmsund utanför Umeå 1965. De förändringar som gjorts på båten har utförts på 1970-talet av samma varv som en gång byggde båten. Genom åren har Carola funnits i trakterna av Umeå – fram till dess nuvarande ägare tog över i mitten av 1990-talet. Genom egna efterforskningar har ägaren dessutom kunnat klarlägga båtens kronologiska ägarlängd. Carola är idag i ett mycket välvårdat skick, där nuvarande ägare utför underhållet på ett föredömligt sätt. Sjöhistoriska anser att Carola ska k-märkas eftersom den är kulturhistoriskt värdefull.

Segelbåten Gerdny, byggd 1880

Kostern Gerdny är byggd 1880 av en erfaren bohuslänsk båtbyggare och är av en typ som användes för fiske. Båten har sin äldre historia kopplad till arbetarnas segelsällskap FRAM i Göteborg. Redan omkring år 1900 fanns båten med i detta segelsällskap. Den noggranna historiken beskriver sedan Gerdnys historia fram tills idag. Tack vare sin höga ålder är Gerdny den äldsta båt som blir k-märkt. Mycket stora insatser för bevarande har gjorts av flera av båtens ägare. Att båten genomgående reparerats och underhållits i linje med traditionell båtbyggartraditionen är föredömligt. Ägarlängden ger besked om att kostern Gerdny funnits på många platser längs den svenska kusten, från ursprunget i närheten av Göteborg, via Malmö, Härnösand till vattnen runt Stockholm. Sjöhistoriska anser att Gerdny ska k-märkas eftersom den är kulturhistoriskt synnerligen värdefull.

Motorseglaren Ilja III, byggd 1948

Båten har en intressant bakgrundshistoria där Hjalmar Johansson i Långedrag stod för både konstruktion och byggnadsvarv. Uppdraget var att ta fram en båtmodell till livräddningssällskapet – och Ilja III är en av de 10 båtar som varvet byggde av denna modell. Det kan konstateras att Ilja III är en karaktäristisk motorseglare där både utseende och detaljer fortfarande är sig lika sedan bygget på 1940-talet. De mindre ändringar som gjorts genom åren kan betraktas som en del i båtens historia. Tack vare flera av båtens ägare finns en detaljrik historik över både ägarlängd och båtens historik i allmänhet. Sjöhistoriska anser att Ilja III ska k-märkas eftersom den är kulturhistoriskt värdefull.

Segelbåten Malou, byggd 1959

Havskryssaren Malou är ritad av Jac M Iversen i nära samverkan med bröderna Jacobssons varv i Dragsmark. Tack vare medvetna ägare genom åren är båten både väl underhållen och till största del i originalskick. Både rigg och inredning är fortfarande intakta sedan byggnadsåret. Något som även bidrar till det kulturhistoriska värdet är den personliga och detaljerade historik som bifogats ansökan. Det är spännande med en båt som rört sig både på Medelhavet, Nordsjön och längs den bohuslänska kusten. Den eleganta havskryssaren Malou är dessutom i ett gott skick. Sjöhistoriska anser att Malou ska k-märkas eftersom den är kulturhistoriskt mycket värdefull.

Motorbåten Ross, byggd 1964

Ross är en Solö Cabin 25:a konstruerad av Einar Runius och byggd på Storebro varv. Tack vare ägarlängden kan Ross kopplas till de olika orter längs syd- och ostkusten där båten haft hemmahamn. De mindre ändringar som gjorts invändigt redovisas och förklaras också i ansökan. Sammantaget kan konstaterats att denna för 1960-talet tidstypiska motorbåt idag är i ett mycket fint skick. Sjöhistoriska anser att Ross ska k-märkas eftersom den är kulturhistoriskt värdefull.

Motorkryssaren Vigor, från 1909

Salongsyachten Vigor är konstruerad av den välrenommerade August Plym och byggd vid Stockholms båtbyggeri i Neglinge. Den tillhör den första generationens exklusiva fritidsbåtar. Mycket är känt om båtens historia genom åren, bland annat dess militära funktion under 2:a världskriget. Tack vare att det finns äldre fotomaterial kan de mindre ändringar i Vigors utseende följas sedan byggåret. De nödvändiga ändringar som gjorts har utförts på ett sådant sätt att Vigor behållit sin karaktär sedan det tidiga 1900-talet. Ägarlängden för båten är i stort sett känd. Nuvarande ägare har sedan 1970-talet stått för ett medvetet underhåll och genomfört restaureringar utifrån det goda dokumentationsmaterialet. Vigor är idag i ett mycket gott skick. Sjöhistoriska anser att Vigor ska k-märkas eftersom den är kulturhistoriskt mycket värdefull.