Harry Becker (1905-1992) blev tidigt känd för sina snabba skärgårdskryssare. Senare konstruerade han även snabba motorbåtar med en för sin tid revolutionerade patenterad bottenkonstruktion.

Harry Beckers ritningssamling finns i Sjöhistoriska museets arkiv och innehåller ca 1300 ritningar. Ritningarna digitaliserades under 2012 och finns sökbara på DigitaltMuseum.

Samlingen innehåller också ritningar av andra konstruktörer, framför allt av Harrys son Jan Becker. Intressant är att det finns en ritning som är signerad av Harrys far, Emil, tillsammans med Harry. Det är Harrys första konstruktion, GERD II. Namnet GERD har sedan förekommit på en lång rad av familjens skärgårdskryssare.

Om samlingen

Det finns ritningar på många intressanta och kända konstruktioner, både skärgårdskryssare och andra båtar. Det är dock svårt att enkelt koppla ihop en konstruktions alla ritningar. Det är troligt att de flesta ritningar finns i samlingen, men de har inte kunnat registreras tillsammans som en konstruktion. Ritningarna är ofta inte märkta på ett sådant sätt, varför det kan krävas ett mer ingående detektivarbete att koppla ihop en konstruktions alla ritningar. Enstaka ritningar har dock påskrivet en konstruktions/båts namn, varför det kan vara lätt att börja forska där.

Harry Becker har gett sina konstruktioner många olika benämningar i ritningarna. Ibland har på sammanhörande ritningar konstruktionerna getts olika benämningar. För att i någon mån göra reda i detta har en del konstruktioner i ritningsregistret getts ett mer allmänt namn som motorkryssare, medan Harry Beckers ursprungliga beteckning finns i beskrivningsfältet, t ex Weekendkryssare. Segelritningar är i allmänhet inte benämnda på samma sätt som konstruktionens andra ritningar och verkar ha återanvänts till flera konstruktioner.

Ofta har Harry Becker utvecklat sin konstruktion i samband ritningsarbetet, t ex förändrat längd eller bredd. Om det då är en ny eller en utvecklad konstruktion är då inte lätt att säga. Det är inte lätt att avgöra om konstruktionen på en ritning verkligen lett till att en båt byggts, utom möjligen de gånger Harry Becker noterat detta på ritningen. Det kan ju vara så att en båt byggts trots att det inte finns noterat på ritningen.

Det finns serier av motorbåtar som har ungefär samma utseende, men med något olika mått och utseende. De kan ibland vara daterade ungefär samtidigt, men i andra fall vara daterade med stort tidsmellanrum. Vanligt är att Harry Becker utgår från en ritning och gör förändringar, ibland ganska radikalt, utan att ändra datum, varför det då är svårt att veta när förändringen gjordes.

Harry Becker återanvänder de namn som han ibland ger sina konstruktioner. Ofta finns vissa likheter, varför det kan handla om utveckling av konstruktionen. Ibland har en bokstav häktats på namnet, som t ex Becker 14C. Någon gång har samma benämning använts för både en motorbåt och en segelbåt, som Becker 31.
Det är inte lätt att veta vem som har gjort vad av en konstruktion. Far och son verkade samarbeta mycket intimt i utvecklingsarbetet. Av ritningsmaneret kan tolkas att sonen ritat och fadern signerat. Det finns också ritningar som pekar på det omvända. Dessutom har även andra ritare/konstruktörer varit delaktiga.

Många ritningskopior har varit vikta i A4-storlek. Dessa är ofta smutsade och förefaller ha använts i varvet. I allmänhet är det en hel del viktig information påskrivet på sådana ritningar. Dessa uppgifter och alla andra påskrifter är med i registret.
Harry Becker använder Jakt och Yacht omväxlande för framför allt R-jakter. I registret har ordet jakt använts konsekvent.

Harry Beckers liv

Harry Becker föddes i Karlsborg där fadern, Emil S. Becker var urmakare och mycket intresserad av kappsegling.

1909 byggde Emil S. Becker och dennes svåger, G. A. Eriksson ett mindre varv på Sandudden, Rödesund vid Karlsborg. Avsikten var att bygga mindre båtar, enklare båtar. Men ganska snart började man bygga skärgårdskryssare, som gjorde varvet vida känt.

Seglingsintresset runt Vättern var stort, inte minst i Karlsborg med sin militära anknytning. Familjen hade en skärgårdskryssare konstruerad av en amatörkonstruktör på Karlsborgs fästning, överste Garts. Båtens namn var GERD. Harry tillbringade mycket tid i båten och studerade den i detalj. Vid 15 års ålder ritade Harry sin första skärgårdskryssare, som till stora delar var en kopia av Garts konstruktion, men med vissa förändringar för bli bättre i lätt vind. Båten, GERD II, som byggdes vid familjens varv, vann flera tävlingar med Harry vid rodret.

Efter detta började Harry konstruera en lång rad snabba skärgårdskryssare. Redan året därpå, 1921, kom hans första egna konstruktion, GERD III. Både Harry Becker och Rödesunds varv blev snart kända för sina snabba skärgårdskryssare. Harry ritade skärgårdskryssare som lottbåtar åt flera segelsällskap bland annat åt Ekolns Segelklubb och Segelsällskapet Aeolus.

1933 ritade Harry Becker, sin första icke skärgårdskryssare, X:ET. Båten konstruerades enligt R-regeln för det så kallade X-konsortiet i Göteborg. Det gjordes några konstruktioner enligt R-regeln men Harry ansåg att de var för svåra för ett litet varv. Främst ville Harry hålla på med sina skärgårdskryssare.

1937 gick Emil S. bort och Harry kom att själv ta över varvsrörelsen. I samband med övertagandet expanderade verksamheten. Bland annat byggdes varvet till. Man hade snart en arbetsstyrka på 12 man. Man levererade många skärgårdskryssare, varav flera gick på export, bland annat till USA.

I mitten på 30-talet började Harry intressera sig för motorbåtar, framför allt snabbgående båtar. Han hade utvecklat en för tiden ny bottenkonstruktionen. Successivt utvecklades idén. 1941 kunde Harry Becker få patent (nr 109626) på sin konstruktion. Han försökte intressera försvaret för att bygga motortorpedbåtar med den nya botten, utan att lyckas, trots att den var effektivare.

Under andra världskriget var det stagnation i fritidsbåtsbyggandet, men viss kompensation fanns i att göra arbeten åt försvaret, bland annat ammunitionslådor och överskeppningsbåtar. Tyskland lät under kriget bygga ett stort antal träfartyg. Officiellt fiskefartyg men som kom att användas till olika tyska marina ändamål. Dessa fartyg lär man bygga förutom i Tyskland även i ett flertal andra länder. Åtskilliga byggdes i Sverige, som en del av ett handelsavtal. Rödesunds varv byggde tre av dessa. Detta hjälpte varvet att klara kriget.

Efter kriget satte fritidsbåtsbyggandet fart igen. Harry Becket satsade då en hel del på motorbåtar. Till att börja med var det nästan enbart träbåtar, även om aluminium och plywood förekom.

I krigsslutet fick man en beställning på ett 160 tons fiskefartyg till Island. Under detta stora bygge blev den ekonomiska situationen för företaget sådan att Rödesunds varv försattes i konkurs, 1947.

Samma år började Harry Becker arbeta åt sin vän Knud Reimers, som varvschef på Hästholmsvarvet. 1952 startade Harry Becker åter sitt konstruktionsarbete, nu i företaget Beckerbåt AB. Han då också byggde ett eget varv på Lidingö. Här började Harry utveckla sina motorbåtskonstruktioner.

1953 började Harry son, Jan Becker att arbeta i rörelsen. Samarbetet far och son verkar ha varit intimt. Man samarbetade om många konstruktioner, där det inte går att avgöra vem som gjort vad.

Plastbåtar började Harry Becker att rita i mitten av 50-talet åt Ancas i Norge. I samband med att plasten slog igenom, fick varvet en delvis annan inriktning. Många konstruktioner gjordes åt stora båttillverkare som Monark Crescent och andra. Som en följd av detta började en viss försäljning, i första hand av de båtar som konstruerats av Becker. Med tiden fick försäljningen en allt större roll. Parallellt med verksamheten i Beckerbåt hade Harry Becker sin firma Becker-design där han gjorde båtkonstruktioner. Han fortsatte med detta till sitt åttionde år. Många kända konstruktioner gjordes i samarbete med sonen Jan Becker.

Efter Harry bortgång 1992 drevs Beckerbåt av sönerna Tore och Jan Becker. Efter Jans bortgång 2005 drevs företaget vidare under några år av Tore innan det övergick i annan ägo.

Citat av Harry Becker 1944:

"Varje båt som nybyggdes på vårt varv, utgör en ny konstruktion, ehuru förändringen kan vara så liten att den skenbart synes vara utförd efter samma ritning som en tidigare båts. Syftet med dessa mindre förändringar är att, utan risk för beställaren, i varje särskilt fall söka åstadkomma en förbättring. Utvecklingen har visat att en metodisk förändring av relativt små detaljer, så småningom leder till en nära nog fulländad produkt. Genom djärva nykonstruktioner skapas en bas att bygga på, men mycket är att vinna även med små förändringar.

Ett gott namn som konstruktör förpliktar, men innebär ingen belastning, och kan av utvecklingen ses en väg till snabbare båttyper, kommer densamma att beträdas utan tvekan, dock först sedan säkerhet finnes att kunna garantera en förbättring."

Visa mer