Beckholmen Vraket

For the past several days members of the Arkeologienheten at Sjöhistoriska have been out at Beckholmen recording ship timbers as they are exposed by the excavator machine.

Due to environmental conditions diving in the shallow water was not an option, so we've had the not so easy task of having to make sense of the wreck in pieces.

On Friday, what we believe to be the ship's sternpost appeared and on it, a nut and bolt.

This, of course, means the wreck is not very old. The first precision lathe-made nuts and bolts were made in Great Britain in 1797.

Given the extremely good preservation of the ship timbers, it is likely the wreck is associated with the filling of the area in the mid 1800s. This is also consistent with the nut and bolt seen above. It was common to use old ships to give stability to sediments as they were dumped in the water when expanding a waterfront area or quay.

Below you can see what appears to be an intentional cut in the ship's garboard strake to scuttle the ship.

Below is an attempt at reassembling what is believed to be the ship's sternpost with the garboard strake.

Gissa vrakfyndet!

Kan du gissa vad Jim visar upp för föremål? Vet han det själv? /Anders

Vrak på Beckholmen

Beckholmen i Stockholm genomgår en omfattande miljösanering och för några dagar sedan blev vi uppringda av personal som arbetar med saneringen. De hade fått upp förmodade vrakdelar när de grävt upp förorenat bottensediment. Vi cyklade ner och kikade på delarna och såg att några delar var vrakdelar. Idag torsdag har vi varit på plats i två  dagar och dokumenterat de upptagna delarna samtidigt som vi schaktövervakat den pågående grävningen.


Patrik Höglund diskuterar med grävmaskinisten. Vrakresterna har kommit upp ur vattnet
till höger om det gröna huset (som var vårat dykförråd för några år sedan).Vrakdelar under sortering och dokumentation till vänster i bilden.Foto: Mikael Fredholm.

De delar vi har dokumenterat är bottenstockar och spant från ett klinkbyggt fartyg, som vi tror skulle kunna vara cirka 20 meter långt, men det är osäkert då vi arbetar med lösa delar. Kanske kan vi sedan i lugn o ro på kontoret pussla ihop delarna och få en rekonstruktion av fartyget.

Mer vrakdelar, stort spant med tydliga klinkhak. Foto: Mikael Fredholm.

Där det just nu är vatten där vraket kom upp satt vi för några år sedan och fikade, då vi hade vårat dykförråd i det gröna huset som syns på bilderna.

Nu på fredag ska vi såga träprover, som skall skickas iväg till Lunds Universitet för dendrokronologisk datering. Har vi tur kan vi få en ålder på vraket under nästa vecka...

Gissa vrakfyndet!

Visserligen har vi lämnat gropen, och det är nu ett lätt nostalgiskt skimmer över utgrävningen vid Grand Hôtel. Men fortfarande har vi några ess i rockärmen. Som den här filmen! Vad är det här för föremål? Något du känner igen? Gissa fyndet! 

/Anders