Birka during the viking age

Gästblogg av Eva-Liina Salo, en av de marinarkeologer som deltar i årets undersökningar på Birka. Eva-Liina har tidigare arbetat på Museiverket i Helsingfors. Hon har senast deltagit i marinarkeologiska undersökningar utanför Sveaborg.

While working under water you have your own quiet moment to think. Often I think about how Birka would have looked like in the Viking age. I found a pine cone while excavating in a thick layer of clay and couldn’t help thinking about if pine trees were growing on Björkö during the Viking age.

Nowadays there are a lot of trees on Björkö, but when Birka existed, trees must have been cut down in need of firewood and for various constructional purposes. Björkö must have looked quite bare without trees and also because water level was approximately five meters higher. When you walk around on the island, you realize how much smaller Björkö was back in the Viking age, how the surrounding areas were dominated by water and that much less land must’ve been visible.

Still it must have been majestic sight when you reached Birka in the Viking age; ships lying in the harbours of Birka, a lot of houses, a city wall and a fortress.  I feel very privileged to be part of the team solving the history of Birka.

Idag är det också en artikel i Dagens nyheter om Birkas hamn och våra resultat. Kartan ovan med rekonstruktionen av hur Birka kan ha sett ut kommer från denna artikel.

Ni hittar artikel här: Dagens Nyheter

 

Tyg från vikingatiden!

Det är andra säsongen vi gräver vid Båtudden utanför Svarta jorden. Liksom förra året gräver vi ett schakt om 2x3 meter och årets schakt gränsar direkt till förra årets. När vi är färdiga här ute för i år, kommer vi alltså att ha grävt en yta av 12 kvadratmeter. Detta motsvarar ungefär samma siffra i volym, eftersom kulturlagret är i snitt en meter djupt.

Varje dag kommer det intressanta fynd. En personlig favorit är fynden av tyg. I år har vi hittat tre fynd. Totalt har vi sedan tidigare sex fynd av tyg, vilket gör att vi nu är upp i hela 9 fynd!

Tyg från vikingatid och från Birka är ovanliga fynd. Det finns enstaka mindre fragment från några av Birkas gravar, men genom våra undersökningar har vi inte bara betydligt större fragment, vi har också mer än fördubblat antalet fynd.

Så vad kan då dessa fynd berätta? Först och främst berättar ju tygfragmenten hur man vävde och tillverkade textil. Redan när vi registrerar fynden i fält ser vi att tygerna är tillverkade av både växtmaterial och ylle.

Om tyget härrör från klädesplagg, har vi en möjlighet att förstå hur man såg ut. Det vi vet idag om vikingatidens kläder är baserat på några enstaka fynd från olika platser i norra Europa!

När textilfynden dyker upp i schaktet ser de ut som mörkbruna klumpar. I några fall har textilierna återanvänts i andra föremål som till exempel tjärsvabbar. En tjärsvabb är en slags pensel tillverkad av tyg som rullats på en pinne.

Innan vi kan säga något om tygfynden måste tygerna försiktigt vecklas ut och konserveras. Textilkonservatorerna har ett mödosamt och spännande arbete som väntar.

Student på besök

Gästblogg av David Olofsson som studerar till marinarkeolog. David är anställd under sommaren av Strömma och är en av de guider som visar runt Birkas besökare i fornlämningsområdet.

När man som arkeologstuderande sommararbetar ute på Björkö som guide så är det såklart ett speciellt tillfälle att bli ombedd att stå som värd för Marinarkeologerna på deras fältstation. Jag fick möjligheten just eftersom jag har ett stort intresse för både vikingatid och den submarina arkeologin och studerar mot marinarkeolog.  När grävledaren dessutom frågar ifall man vill snorkla lite ovanför utgrävningen medan det grävs och ta lite bilder så är sommarens lycka gjord.

 Jag har dykcertifikat på grundnivå men har inte tillräckligt högt certifikat för att få arbeta som dykare och således får jag inte dyka ner på grävningen, men att snorkla är dock helt okej.  Jag fick låna en torrdräkt och lite utrustning eftersom jag inte hade någon egen och sen skickades jag ner med kameran i högsta hugg.

Det var tyvärr ganska dålig sikt under vattnet idag med mycket segment och ”damm” så resultaten utav mitt fotograferande var inte det bästa, men man kan se hur arkeologerna arbetar och jag hoppas att filmen kan komma arkeologerna till användning på något sätt.

I sådan värme som det var denna dag så var det skönt att få ta sig ett litet dopp såhär på arbetstid, även om jag hade en torrdräkt på mig. Nu när jag skriver detta är det snart dags att återgå till mina vanliga arbetsuppgifter.  Håll till godo för fler uppdateringar från grävningarna i Birkas hamn 2012.

a hazelnut pearl?

The archaeologist is gifted and at the same time cursed to find meaning in everything. Every object we see is scrutinized for how it relates to other objects around it, how it ended up deposited in the sediment, signs of how it was constructed and of course what it was used for. Sometimes this tendency to analyze (and overanalyze) can make us “see” evidence of human modification that could in fact be a result of a natural process. This has been the nature of our discussion surrounding this object, a conjoined pair of hazelnuts.

 

In the picture above, the hazelnut on the left has a natural hole produced by a burrowing insect. Whereas the conjoined hazelnut, has two holes that are suspiciously well lined up to allow a small cord to be passed through for perhaps a necklace or charm.

 

While alone this may just be coincidence, the holes also look different from the ones made by insects.

 

Note the parallel scratch marks near the hole in the double hazelnut on the right and the way the two holes line up versus the more irregular hole made by the insect on the hazelnut to the left. While we can’t know for sure that the hazelnut is altered by human hands, if it is, it’s one of the more interesting finds we’ve had so far this season!