Nytt vrak vid Strömkajen!

I måndags påträffades ytterligare ett skeppsvrak i Strömkajen! Vid den pågående grävningen för det nya sopsystemet (som skall grävas ned i kajen) så kom skeppsdelar upp i skopan! Vi blev omgående uppringda av byggföretaget och dagen därpå anlände jag till platsen för en besiktning.

Vrakplatsen

Det visade sig vara ett kraftigt byggt klinkbyggt vrak som låg nere i kulturlagret! Lämningen ligger under påfyllnadslagret som deponerats vid en äldre kajutbyggnad.

Bottenstock och köl 

 

Troligen har skeppet varit upp emot 25 meter långt! Bordläggningen är i det här fallet ihopfogade med omböjda handsmidda spik (som i fallet med vraket vid Boobadet). Lite keramik, läder och handblåsta glasskärvor påträffades mellan kölen och sambordet (den första bordläggningsplankan) och troligen rör det sig om en1600-talsdatering! Vraket är kraftigt byggt med grovhuggna bottenstockar. Bordläggningen är fastsatta med trädymlingar i spanten.

Vraket är ett bukigt, ganska flatbottnat och kraftigt skepp. Troligen rör sig detta om ett lastfartyg av något slag. Tre stycken dendrokronologiska provar togs för årsringsdatering, så har vi tur kommer vraket att få en bra datering som kan hjälpa oss förstå platsen och vrakets historia. PÅ en av bordläggningsplankorna fanns en påspikad lagningslapp med tjärad mossa som tätning. Detta kan indikera på att fartyget varit gammalt och gistet och möjligen deponerats avsiktligen i kajen! 

Schaktbild

Om 2-3 veckor kommer arbetet med arbetet med att gräva ner sopsystem vara framme vid det sydda vraket! Det kommer blir jättespännande att se om vi hittar en sammanhängande del av det vraket!!

Följ oss på bloggen och håll utkik efter ny information angående detta!!!

 

 

 

 

 

 

 

 

Konservatorn i fält

Grävningen på Riddarholmen är i full gång och fynden nästan väller fram ur jorden. Det betyder också mycket arbete för mig som fältkonservator. Föremål som hittas kommer från den mycket fyndrika ångbåtsperioden med flera meter tjocka kulturlager. Sveriges första ångbåtshamn låg ju just på denna plats, anlagd 1828. 

Exempel på material som hittas är glas och flaskor, porslin, keramik, metallföremål, mynt, gummigaloscher, läderskor och träföremål, såsom kvastar och färghinkar. Sådana föremål som kan tänkas komma från livet kring en ångbåtshamn. Min uppgift som fältkonservator är i första hand att se till att fynden tas om hand på ett bra sätt så att de inte förstörs när de kommer upp ur den våta sjöbotten. 

Först lyfts föremålen upp ur gropen, som nu hunnit bli ca 12 meter djup, och in i fältstationen. Olika material kräver olika behandling och förvaring efter att de kommit upp i luften efter att i århundraden legat på sjöbotten. Annars riskerar de att förstöras.

Stabila föremål, av exempelvis glas och keramik, kan jag rengöra på plats. Detta görs med rinnande vatten och mjuka penslar på ett tvättbord intill fältstationen.

Här rengör jag en färghink av trä och järn på vårt tvättbord utanför fältstationen. Kanske har en sjöman tappat hinken i sjön när han målade om sin båt?
Här rengör jag en färghink av trä och järn på vårt tvättbord utanför fältstationen. Kanske har en sjöman tappat hinken i sjön när han målade om sin båt?

Många material kan jag sedan torka långsamt inne i fältstationen. De flesta metaller ska sedan förvaras i ett mycket torrt klimat så att de inte korroderar i kontakt med luftens syre. Andra material, främst organiska material, som trä, läder och textil, måste hållas blöta innan de konserveras. Dessa är nedbrutna och innehåller mycket vatten och de kommer ta stor skada, genom att spricka och krympa, om de får torka ut i luften. Träföremålen lägger jag ner i kar med vatten så att de inte förstörs. Vissa fynd läggs i plastpåsar med vatten i kylskåp så att de inte ska börja mögla. Därefter registreras varje fynd och får ett individuellt fyndnummer av arkeologerna från Stockholms Stadsmuseum.

Ibland dyker det upp mycket nedbrutna eller komplexa fynd i jorden och då kan min hjälp behövas nere i gropen för att på ett säkert sätt få upp dessa. De fynd som jag hittills varit med och tagit upp har varit två tunnor av trä. Varje tunna har bestått av många delar som varit sköra och deformerade. Dessa har försiktigt grävts fram, varje del har märkts upp på foto och sedan varsamt lossats och packats in så att de fått stöd och inte torkat ut. 

En mycket nedbruten och hoptryckt tunna grävs fram.
En mycket nedbruten och hoptryckt tunna grävs fram.

På utgrävningen, som är en stor byggarbetsplats, är det tämligen trångt för oss som sysslar med arkeologin. Fynden kan inte stanna så länge i fältstationen eftersom den snabbt fylls upp med nya föremål. Därför måste transporter av fynden ske regelbundet från utgrävningen till Båthall 1 på Galärvarvet på Djurgården. Inför transporterna är det viktigt att fynden, som är nedbrutna och ömtåliga, packas ordentligt så att de inte skadas. Glas och keramik emballeras exempelvis ordentligt i bubbelplast eller mjuk vadd. Våta fynd får absolut inte torka ut utan packas med stöd i täta plastförpackningar med vatten.

Fynden är färdigpackade och väntar i fyndstationen på transport med lastbil till Båthall 1.
Fynden är färdigpackade och väntar i fyndstationen på transport med lastbil till Båthall 1.

Fynden rullas in i Båthall 1.
Fynden rullas in i Båthall 1.

I Båthall 1 ska det fortsatta arbetet med rengöring, dokumentation och vetenskaplig bearbetning av fynden ta vid. I båthallen har vi ordnat med goda förvaringsmöjligheter för olika typer av material, såsom vattenkar för de fynd som ska ligga blött, torrförvaring för metaller, kylskåp, hyllor mm. Senare kommer det göras ett urval av fynd som ska konserveras och bevaras för framtiden. 

/Karin Lindahl, konservator

Axmarbilder

Vi blev tvungna att avbryta fältarbetet igår eftersom vi blev inblåsta i Axmar. Kuling + ösregn + öppen gummibåt blev ingen bra kombination. Men vi kommer att återkomma senare under hösten om tiden och vädret tillåter. Men idag sken solen i Axmar på skolbarnen som kom på besök för att lära sig mer om natur och kultur i Axmar bruk.

Här kommer några bilder från de senaste dagarnas fältarbete:

Pråmvrak direkt under ytan invid Gåsholmen i Gåsholma naturreservat. Foto: Pernilla Flyg, Sjöhistoriska.

Lämningar efter småskalig gruvbrytning på Gåsholmen. Foto: Pernilla Flyg, Sjöhistoriska.

Vraket efter ett fartyg med flyktingar från Estland som grundstötte på Synskär 1942 - alla överlevde. Foto: Pernilla Flyg, Sjöhistoriska.

 

 

Vitstjälksmöja och smaltång som skolbarnen ska få kika på och lära sig mer om. Foto: Pernilla Flyg, Sjöhistoriska.

Sparbössor

Under förra veckan framkom tre sparbössor av keramik vid undersökningen på Riddarholmen. De låg i 1800-talets stenkolslager och i anslutning till två laggkärl. Bössorna av denna modell går inte att öppna utan måste rensas eller krossas. Vid arkeologiska undersökningar i Lund har medeltida sparbössor påträffats. Sparbössorna från Riddarholmen har stora likheter med bössorna från Lund, men är förmodligen betydligt yngre.

Det syns tydligt att någon har rensat bössan genom skåran.

/Urban Mattsson, arkeolog