Söndag 2 december hölls Sportdykarforum 2012 på Sjöhistoriska museet. Forumet sändes även live via bloggen. Här hittar du hela sändningen.
Förmiddagens sändning:
Eftermiddagens sändning
Igår så kunde vi nätt och jämt lämna kajen i Djurgårdsbrunnsviken pga att båten va fastfrusen!
Men efter lite hackande och test av isens tjocklek så tog vi en chans att ta oss igenom.... det kraschade å dunsade men vi lyckades!
Väl framme så fick vi en båtplats samt nycklar till en lokal där man planerar att bygga ett museum. Jobbet som vi skall utföra är en undersökning där ett relativt stort område skall avsökas. Marinan skall byggas om med förlängda pirer, nya bryggor samt kajer som skall byggas om. Vi hade indikationer (exploatören hade kört mätningar med batymetri) på tre till fyra vrak som möjligen fanns i området. Imorse tog vi oss ut och hade då med oss vår side scan sonar (sidotittande ekolod) för att komplettera mätningarn aav havsbotten. det är rn liten "fisk" som släpas ovan botten som då "ser" vad som döljer sig i det mörka vattnet.
Här ser vi Trevor som just skall släppa ner den i det iskalla vattnet! det va inte lätt att navigera då det va dålig sikt från båten, över 10 minus och lite vind gjorde det väldigt frostigt idag!
Men vi kämpade på! Vi lyckades köra mellan isflak, bojar och bryggor med fisken släpandes under vattnet...
Resultaten visade sig vara bättre än förväntat! Vi hittade tio skeppsvrak som vi imorgon skall börja dyka på!!
Planerna är att boja ut vraken med GPS och sedan dyka och fota dom....
Återkommer med mer information snart...
Gästblogg av David Olovsson.
David studerar Masterprogrammet i arkeologi på Södertörns Högskola och gör sin praktik på arkeologienheten under denna höst.
Ibland så händer det att arkeologer och deras arbete blir ifrågasatt av folk som inte kan begripa det intressanta med gamla föremål, och de historier dessa föremål kan berätta. Arkeologen framställs ibland som en glorifierad sophanterare eller rentav gravplundrare. Ett par gånger har jag som arkeologistudent fått höra att det jag studerar inte är någon ”riktig vetenskap” och att jag egentligen bara rotar runt i gamla sopor.
Oftare än vi kanske vill medge så stämmer det förvisso att det som hittas är just sopor. Om man inte gräver ut en gammal grav av något slag så är det väldigt sällan man hittar de finare praktfynden. Oftare är det exempelvis: trasiga stenyxor, sönderslaget glas och keramik eller brända djurben som kastats bort för att det fyllt sin funktion som verktyg, kärl eller mat och helt enkelt inte behövs längre. Men i princip alltid så ger även sådana fynd pusselbitar till vad som gjorts på platsen tidigare och vilka människor som varit där.
Inte sällan så finns det dessutom många olika exempel på fynd från olika tider i de olika kulturlagren på samma plats, och ofta får arkeologen gräva sig igenom lager av mer moderna eller ”recenta” fynd innan man kommer ner till den tidsperiod man är ute efter i ett projekt.
Cykel i Skutviken. Foto:Trevor Draeseke
När det gäller marinarkeologi så ser man ovanför ytan oftast inget alls, men när dykarna väl går ner så hittas det här massor utav bevis på mänsklig aktivitet. Allt ifrån skeppsvrak och cyklar, till flaskor och krus. Ibland hittar man, som bilderna här i inlägget antyder, fynd som kan vara intressanta för fler än bara oss arkeologer. Ibland hjälper vi också polisen.
Körkort, troligen falska, hittades vid Sätra varv vid en arkeologisk utredning inför Förbifart Stockholm. Foto: Jens Lindström
Nu
Kalashnikov hittad i Albysjön vid en arkeologisk utredning inför kabeldragning. Foto: Jim Hansson
Dator (tyvärr inte en av Jim Hanssons) hittad utanför Sätra vid en arkeologisk utredning inför Förbifart Stockholm. Foto: Patrik Höglund
Nu i förra veckan har vi gjort dykundersökningar inför en planerad utbyggnad av en småbåtshamn i Skutviken vid Nacka, Stockholm. Skutvikens undervattensmiljö gav mig inspirationen till detta blogginlägg.
Ibland blir man förbryllad över vad för saker som folk gör sig av med hur som helst. Jag kan tycka att det är lite sorgligt att se att folk även för längesedan verkar ha ha tyckt att det är en bra idé att kasta saker i vattnet. Troligen för att de då inte syns längre, och så är problemet helt enkelt ur världen.
Men samtidigt så antar jag är det tacksamt och intressant för oss som gillar att hitta gamla föremål.
Vad är det konstigaste du råkat hitta?
Selzerkrus hittad i Skutviken. Foto: David Olovsson
Förra hösten var vi i Västerviken, Strängnäs på en utredning och förundersökning.
Precis som då gäller det nu en utbyggnad av en småbåtshamn, men nu är det Nabbviken som gäller för höstens utredning. Vi började veckan med en sonarkartering, som visade att det ligger en massa sjunktimmer men även ett par mindre vrak i området. De två mindre vraken ligger nära Djäkneholmen i sluttningen, där vår fast monterade sonar visade sig utmärkt för kartering utan att riskera att fastna i träd och timmer. På de större ytorna i hamnen körde vi med vår släpsonar. Vraken såg ut att vara moderna av döma av sonarbilderna, vilket bekräftades när vi dök på dom.
Mindre modern klinkbyggd båt, cirka 4x1.5m. Bredvid ligger två sjunktimmer.
Plastbåt, cirka 4x1m.
Mycket grejer blir det, men nära till hotellet ! Foto: Mikael Fredholm
Efter dessa moderna lämningar började vi söka av norra Nabbviken mot Strängnäs stad, ganska snart påträffade vi en stenkista, men den är troligen modern. Men intressant är en rad med 5-6 eroderade pålar, som sticker upp mindre än 0,5m över botten. Från pålarna ska vi ta daterande C14-prover. Vi tog också flera sedimentprover, men utan att hitta tillstymmelse till kulturlager än.
En liten eroderad påle.Foto: Jim Hansson
Sedimentprovkärna. Foto: Jim Hansson
Men dettta område är det vi anser ha högst potential att finna äldre lämningar i, kanske från det medeltida Strängnäs, så vi fortsätter dyka veckan ut och skall även gräva några testchakt på land nästa vecka...
