Etableringen äntligen klar ovanför Norra hamnsvraket
Sent omsider lyckades vi bogsera ut dykplattformen till vrakplatsen. Vädret var kyligt men turligt nog inte så blåsigt, annars vet man aldrig hur det hade gått. Plattformen är cirka sju gånger tre meter, men en tredjedel av ytan tas upp av en liten bod kallad ”Silverarken”, där vi förvarar dykprylarna. Jag gjorde första dyket och filmade vraket, sikten var okej, men inte så bra som syns på en del bilder Dykarklubben Polar tagit vintertid. Jens fortsatte med att fota, tyvärr visade det sig att blixtarna laddat ur under natten eftersom de glömts i ”på”-läge.
Elever och journalister
Vid tio-tiden åkte jag in till kajen och mötte upp en skolklass för att berätta lite om marinarkeologi och vad vi sett under de första dyken. Jens och Eddie hämtade upp en skara journalister som skulle vara med ett par timmar på plattformen. Nina ryckte in som linskötare och var riktigt duktig. Dyken på eftermiddagen ägnades åt att spika märkbrickor och påbörja inmätningarna.
Stadshuset
Klockan fem var det informationsmöte i stadshuset. Ingart Forsberg , som hittade vraket i slutet av 1980-talet, några medlemmar från DK Polar, en grupp skolkids och ett gäng pensionärer utgjorde tillsammans den cirka 25 personer stora skaran. Nina, Jens och Patrik berättade om dagens övningar och delade ut fribiljetter. Nu är det trötta projektdeltagare som sitter i hotellreceptionen och planerar morgondagen, bloggar samt summerar dagen.
|
 |
 |
 |
Bild 1 Spant och bordläggning Jens Lindström
Bild 2 Vrakets insida Jens Lindström
Bild 3 Patrik pratar för en skolklass Nina Eklöf
Bild 4 Kvällsnöje – inmätningar görs och bloggen skrivs |
Undervattensfilm av Norra hamnsvraket i Luleå. Foto Patrik Höglund Sjöhistoriska museet.
Nu är det äntligen dags för att sätta igång de aktiviteter som ingår i ”Sjöhistoriska dyker upp i Luleå”. Först ut under vardagarna denna vecka är den marinarkeologiska undersökningen av Norrhamnsvraket och det pedagogiska program om Luleås maritima kulturarv och marinarkeologi och som har utarbetats ihop med Norrbottens museum.
Syftet med undersökningen av Norrhamnsvraket är att göra en översiktlig dokumentation för att skaffa ett bättre kunskapsunderlag om vilken fartygstyp Norrhamnsvraket representerar. Dessutom vill vi ta träprover för dendrokronologisk datering för att fastställa fartygslämningens ålder.
De skolklasser som deltar kommer att under sitt besök få lära sig mer om Luleås historia som sjöstad, arkeologi i Norrbotten, marinarkeologi och dendrokronologi. De kommer dessutom att få träffa de dykande marinarkeologerna och få veta vad som händer ute på Norrahamnsvraket och den aktuella undersökningen.
Eftersom vi tror att allmänheten också är intresserade av vad marinarkeologerna gör ute på Norrahamnsvraket kommer vi att tisdag den 26 oktober till fredag den 29 oktober att finnas på plats mellan klockan 17.18 i Stadshuset sessionssal, för att berätta om dagens dykningar. Lördagen den 30 oktober kommer att mer handla om det maritima kulturarv som finns ovan ytan.
Program tisdag-torsdag 26-28 oktober
Klockan 17-18 Stadshuset
Marinarkeologer och dykare berättar om dagens dykningar på Norrahamnsvraket.
Fredag 29 oktober
Klockan 17-18 Stadshuset
Marinarkeologer och dykare berättar om dagens dykningar på Norrahamnsvraket.
Den digitala söktjänsten FORNSÖK presenteras på plats av marinarkeologer från Sjöhistoriska museet.
Lördag 30/10
Klockan 12.30 Rödlundsgården - ”Sjöfarten och städernas placering”
Ett föredrag om det maritima kulturarvet hos Luleå hembygdsförening
Klockan 14.00 Södra hamn
Allmänheten inbjuds till Södra hamn för samling vid byggnadsminnet Hamnkranen.
Klockan 16-18 Kulturens hus - ”Staden med hamnarna”
Ett samtal om Luleås sjönära historia– med koppling till planerna för Södra hamn”. Rundabordssamtal med deltagare från bland annat SSF, hembygdsföreningen och kommunen. Moderator Fredrik Blomqvist, Sjöhistoriska museet.
Klockan 16-18 Kulturens hus
Den digitala söktjänsten FORNSÖK presenteras på plats av marinarkeologer från Sjöhistoriska museet.
för den här gången
Efter några intensiva dagar i Karlskronas skärgård är det dags att summera Dygden-projektet. Förpartiet är det som syns mest ovan bottensedimenten. Här sträcker sig grova spant och timmer upp till cirka 1,5 meter över botten. Följer man sedan babordssidan akterut är det endast en linje av spanttoppar som är synlig. På styrbordssidan är det mer tunnsått med synliga spant, men de finns där, under sedimenten. Vi har även konstaterat att vraket sträcker sig en bra bit utöver de 24 meter vi nu dokumenterat. Åtminstone 15 meter till har sonderingar visat. Bredden på vraket är cirka 13 meter.
Är det Dygden?
De extremt grova dimensionerna på timren pekar på att det är ett mycket stort och kraftigt byggt fartyg som hittats. De mätningar vi gjort pekar, åtminstone avseende bredden, på ett fartyg av Dygdens storlek. Positionen på vrakplatsen jämfört med de historiska förlisningsuppgifterna avseende Dygden stämmer också ganska bra. Förhoppningsvis kan de dendroprover som nu tagits slutgiltigt verifiera antagandet att det är linjeskeppet Dygdens vrakplats som hittats. Vi får hoppas på ett snabbt resultat från labbet. Avslutningsvis vill vi på Sjöhistoriska museet och Marinmuseum tacka HMS Sturkö och gänget där för ett bra samarbete.
|
|
 |
|
|
 |
 |
Bilder uppifrån från vänster till höger:
1. HMS Sturkö
2. HMS Sturkö lättar ankar.
3. Patrik och Rickard diskuterar nästa dyk.
4. Spanttopp med märkbricka.
5. Övre delen av bilden visar spant, under dessa syns bordläggningen.
Foto: Jens Lindström, Statens maritima museer. |
I måndags drog Dygden-projektet igång. På morgonen mötte vi upp gänget från HMS Sturkö med Ola Sahlin och Martin Blomkvist i spetsen. Efter genomgång och ett rekognosceringsdyk kollade vi in de modeller av Dygdens fartygstyp som finns på Marinmuseum. Av det ovan nämnda kan den riktigt observante lista ut att projektet är ett samarbete mellan Marinmuseum, Sjöhistoriska museet och Försvarsmakten.
I dag (läs tisdag) har vi på allvar dragit igång med dykningarna. Platsen är svårdykt med mycket lösa sediment och ett svårdefinierat vrak. Efter några inledande, ganska förvirrade dyk fick dykare från HMS Sturkö några måttband på plats och kunde avgränsa den synliga delen av vrakplatsen. Först efter detta fick vi fick lite struktur på vraket och kunde börja spika i de märkbrickor som behövs för att mäta upp vraket. Jens hittade också ett lämpligt timmer som vi tog ett dendroprov på. Efter dagens slut kunde vi konstatera att de två dykdagar vi har kvar kommer att bli intensiva……
Dygden
Linjeskeppet Dygden byggdes på örlogsvarvet i Karlskrona som ett av tio systerfartyg och sjösattes 1784. Hon var ett av fartygen i Gustav III:s stora nybyggnadsprogram som leddes av den kända skeppsbyggmästaren Fredrik Henrik af Chapman. Fartyget var cirka 50 meter långt, drygt 13, 5 meter brett och bestyckat med över 60 kanoner. Byggnationen kännetecknades av en rationell produktion, bland annat med prefabricerade delar – en slags tidig löpande bandprincip. Ritningarna finns bevarade hos Statens maritima museer och flera modeller som visar hennes fartygstyp finns att se på Marinmuseum. Dygden deltog i sjökriget mot Ryssland 1788-1790 då tre av systerfartygen gick förlorade.
Dygden exploderade och sjönk 29 juni 1793 på Karlskrona redd. Fartyget låg under utrustning då elden kom lös och efter ett tag nådde krutdurken. 60-70 man omkom vid olyckan. Vad som sedan hände är oklart. Känt är att galjonsfiguren bärgades strax efter förlisningen (Den går i dag att se på Sjöhistoriska museet i Stockholm). Sannolikt har man direkt efter förlisningen bärgat mer från vrakplatsen, men efter några år har platsen fallit i glömska.
Intressant vrak
Dygden är det enda av af Chapmans linjeskepp som finns kvar i svenska vatten. Ytterligare ett faktum som gör henne intressant är att i princip alla andra 1700-talsvrak i Karlskronas skärgård sänktes medvetet som utfyllnad eller för att skapa avspärrningar och hinder under vattenytan. Dygden var däremot sannolikt ett mer eller mindre fullt utrustat örlogsskepp när hon sjönk.
Målsättning
Undersökningens huvudsakliga målsättning är att genom en översiktlig dokumentation och provtagning för dendrokronologisk analys försöka fastställa om vraket verkligen är linjeskeppet Dygden. Ett delmål är att studera vrakets status och kulturhistoriska värde.
Text: Patrik Höglund
 |
 |
 |
Bild 1 från vänster:Trevor trivs hos svenska flottan!
Bild 2: Patrik langar utrustning. Andersson och Sturkögänget i bakgrunden.
Bild 3: Hallberg - en av flottans käcka gossar!
Foto: Jens Lindström |
