Förstörda badfynd har rötter till Dackefejden och rysshärjningar

31 maj

 
Vi dyker ner i historiens dunkla vatten. Dykningar vid Boobadet 15 april.

Nu har dateringarna anlänt från laboratoriet i Köpenhamn angående de uppmuddrade fynden i Boo. Dateringen visar att stockarna härrör från en över 400 år gammal brygga. Bryggan tillhörde en amiral som slog ned Dackeupproret! Och vraket som hittats kan ha tillhört slottsarkitekten Tessin.

Provsvaren gav ett otroligt intressant tidspann under en händelserik period i svensk historia. Proverna som skickades resulterade i väldigt exakta dateringar vilket lett till att vi haft möjlighet att knyta lämningarna till historiska personer som bott på Boo gård.

Brygglämningen som påträffades består av drygt sju meter långa stockar som har bearbetade knuttimringsuttag i ändarna. Även stående pålar som spetsats i ena änden kom upp vid muddringarna. Vi har tolkat den som en längre brygga som varit pålad och haft ett trädäck lagt ovanpå.

Bryggans omfattning kan vi inte avgränsa med de stockar vi haft tillgång till att dokumentera, men vi kan med inmätningarna göra en trolig rekonstruktion. Dateringen på bryggan visade sig att stockarna huggits ned mellan åren 1574-1575!

Med lite efterforskning kunde vi konstatera att bryggan med största sannolikhet tillhört amiral Jakob Bagge som bodde på gården under denna period.

Bagge var en framträdande person, först i Gustav Vasas krigsmaskin men senare även under både Erik XIV samt Johan III perioder som kungar. Han slog bland annat ned Dackeupproret och stred både till lands som till sjöss. Bagge blev en mycket beryktad fältherre som spred stor oro bland Sveriges dåvarande fiender som ex. Ryssland och Danmark.

Bagge stred ombord på ett av östersjöns största fartyg mot danskarna och lybeckarna i två dagar innan skeppet Mars exploderade och sjönk. Bagge blev tillfångatagen och satt fängslad i Danmark i 7 år! Strider mellan de allierade danskarna och lybeckarna utbröt nästan om vem som skulle få ta hand om den ökände Bagge.

På gården hade även Bagge nära till örlogshamnen vid Djurhamn som han ansvarade för. Tittar man på hur sjögårdarna såg ut under stormatkstidens adelsmän på 1600-talet så är det mycket troligt att detta kan vara en föregångare till dessa. Steninge slott som ritades av Nicodemus Tessin D.Y. har en större sjögård men visar ändå hur slott och gårdar anlagts med en bra hamn. Noterbart är även vilken mångfald av båtar och skepp som syns på Erik Dahlbergs bild från sueciaverket.


Bagge får tacka Lamm. Arkeologen Jan-Peder Lamm intill stockarna som troligen tillhörde Jakob Bagge.

Boo gård har ett mycket strategiskt läge med närhet till Stockholm och havsbandet. Gården har även haft näringar som fiske knutet till sig, möjligen kan det ha varit en omlastningsplats för exempelvis fisk på väg in till Stockholm. Bomärken inhuggna i berget vid hamnens närhet vittnar om reglerade fiskeplatser som möjligen varit knutna till gården.

Dateringen på vraket kom också att bli mycket intressant. Alla tre inskickade prover visade på att skeppsvirket avverkats 1682! Vi har dokumenterat de räddade fragmenterade skeppsdelarna och då kunnat konstatera att skeppet lagats åtminstone på två ställen, möjligen tre. Detta göra att vi tror att skeppet sjönk i slutskedet av sin beräknande livslängd. Förlisningen bör alltså ha skett i början av 1700- talet.

Referenskurvorna som matchade proverna pekar på norra Sverige och Finland. Skeppet kan möjligen kommit långväga ifrån. Vid en tidig rekonstruktion av bredden på skeppet så visar det sig att den varit cirka 4 meter bred. Detta gör att den bör ha varit minst 12 meter lång och möjligen något längre.

Under denna period då vraket troligen förlist bodde en annan mycket känd historisk person på Boo gård. År 1700 köpte nämligen Nicodemus Tessin D.Y. gården och bodde där tills hans död 1728. Han var slottsarkitekt och ligger bakom bla. Stockholm slott och nyss nämnda Steninge slott.

Gården brändes ned under rysshärjningarna år 1719. Tessin lät därefter bygga upp gården igen och det är den byggnaden vi ser idag. Det är stor sannolikhet att vraket har koppling till gården. Möjligen kan skeppet ha tillhört gården och i så fall varit Tessins skepp eller så kan den ha transporterat varor dit. Adelsmännen vi den här perioden hade ofta flera egna skepp som användes för handel och transport mellan ägorna.

Kan vraket haft något med rysshärjningarna år 1719 att göra? Med tanke på att referenskurvorna stämmer med dels Finland så kan vi inte utesluta det. Att det också skulle ha sjunkit i slutskedet med tanke på lagningarna gör att en förlisning vid denna period inte alls är omöjlig.

Nu skall arbetet med rapporten och rekonstruktionen av lämningarna påbörjas, så förhoppningsvis får vi en klarare bild av hur skeppet och bryggan kan ha sett ut. Det står dock helt klart att ifall vi haft en chans att dokumentera lämningarna innan de grävdes sönder så skulle vi troligen haft en större möjlighet att tolka och dokumentera dessa lämningar på ett mer rättvist sätt.

Som avslutning: Amiral Jakob Bagge får tacka Jan-Peder Lamm för att hans brygga sett ljuset igen vilket lett till att vi får möjlighet att se Boo gård i ett nytt perspektiv.

Håll gärna utkik efter rapporten för mer läsning om platsen och lämningarna

Vraket som grävdes sönder

30 apr

Jim Hansson bärgar en sammanhängande del av styrbordsidan. Foto: Jan-Peder Lamm.

Vid Boobadet påbörjades i mars muddringar i syfte att fräscha upp badet inför sommaren. I samband med detta framkom det ett flertal 7 meter långa stockar samt delar av ett klinkbyggt vrak. Dessa tolkas av Sjöhistoriskas arkeologer som fasta fornlämningar.

Arkeologer från Sjöhistoriska åkte ut till Boobadet efter att ha kontaktats av arkeologen Jan-Peder Lamm som bor i närheten av Boobadet. Jan-Peder hade fått syn på flera stockar som framkommit ur de massiva sedimenten som grävts upp.

Efter samtal med Länsstyrelsen beslutades att prover skulle tas på de framkomna lämningarna. Stockarna tolkades som en kajanläggning eller en längre pålad brygga. Dendroprover togs och har skickats iväg för analys.

Dagarna efter denna besiktning framkom det ytterligare ett spännande fynd. En avgrävd T- formad köl hade påträffats och uppmärksammats av Jan-Peder.

Efter ytterligare en besiktning så beslutades det att Sjöhistoriska skulle ut och göra en dykbesiktning i området. Vid dykningarna påträffades fler söndergrävda skeppsdelar som bärgades på plats. Vi kunde konstatera att det rörde sig om ett klinkbyggt lite mindre fartyg på ca 10 meter.


Här syns flera skeppsdelar som skyddsbärgades under dykningarna. Foto: Jim Hansson, Sjöhistoriska

Delarna som togs tillvara forslades till dykförrådet och lades i en pool. Efter dykuppdraget började det mödosamma arbetet med att dokumentera delarna och försöka tolka dem.

I och med att vraket omrörts vid grävningar samt att större delar av vraket inte kunde påträffas hade vi endast fragmentariska delar att analysera.

Vid samtal med exploatören fick vi reda på var muddermassorna bortforslats. Vid en besiktning av dessa enorma mängder av sjöbottenmassor framkom det flera spant, bottenstockar samt några bordläggningsplankor! Dessa underlättade vårt arbete en del.

Troligen ligger det fler delar oåtkomliga i dyn. Vid dokumentationen av dessa timmer kunde vi se att skeppet troligen varit lite större än vi tidigare trott. Nu tror vi efter profilritningar och uppskattningar att fartyget en gång varit upp emot 15 meter långt.

Flera skeppstekniska detaljer har ett mycket ålderdomligt utseende samt att flera tekniker har blandats. Detta kan ha att göra med att skeppet inte byggts i närheten av förlisningsplatsen. Hamnen (Boobadet idag) är den naturliga hamnen för Boo gård (som omnämns redan under 1200- talet) samt den bästa hamnen att ligga och vänta in vindar på.


En av de klinkbyggda bottenstockarna som bärgades. Formen skvallrar om ett tämligen flatbyggt skepp. Notera trädymlingarna som fortfarande sitter kvar! Foto: Jim hansson, Sjöhistoriska.

I anslutning till hamnen har det under 1600-talet legat en sjökrog som hette Boo krog (sjökrogen finns utmärkt på 1694 års karta). Vraket kan alltså ha varit på väg till Stockholm från en avlägsen ort och legat och väntat på bättre vindar.

Detta är än så länge endast spekulationer så analyserna av virket kommer förhoppningsvis ge svar på ålder men också var virket har växt. Detta kan möjligen ge indikationer på skeppets byggnadsort.

Våra spekulationer på ålder ligger idag runt 1600- 1700 tal med reservation för att det mycket väl kan vara äldre samt även något yngre.

Fynden ligger (som nämns ovan) i en mycket spännande miljö. Hamnläget ligger väldigt strategiskt till i förhållande till det södra inloppet till och från Stockholm. Dessutom finns även teorier om att ryssarna landsteg just i denna vik år 1719 under slaget vid södra Stäket.

Av lämningarnas karaktär samt fyndläge tror vi att trots de fragmentariska fynden att detta kan ge oss värdefull information om hur skeppet sett ut samt hur hamnen sett ut under en viss period.

Hur hela detta arbetsföretag har gått till vet vi inte i dagsläget men ärendet ligger nu hos Länsstyrelsen, vi kan dock konstatera att det hela blev mycket olyckligt för alla inblandade parter.

Nu väntar vi med spänning på vad analyssvaren ger för resultat. Vi kommer att återkomma när dessa är färdiga och har då förhoppningsvis mer information om vad detta kan ha varit för skepp och hamnkonstruktion.


Skeppsdelar som räddades ur muddermassorna som bortforslats (notera bordläggningsplankorna i bakgrunden). Foto: Jim Hansson, Sjöhistoriska.