Nu har vi kört färdigt våra torrdykstester, och det har varit väldigt givande. Med proffsiga människor till vår hjälp lyckades vi genomföra testerna på ett tillfredsställande sätt trots begränsat med resurser.
Göran Ekbergs förevisning av själva ROV:n var ett uppskattat inslag. Foto: Pernilla Flyg, SMM
Det var roligt att ha tre olika publikgrupper att testa på och anpassa sig efter. Första gruppen bestod till stor del av branschfolk som var väldigt duktiga på att kommentera och hjälpa oss att utveckla konceptet inför grupp två. Denna bestod av den så kallade allmänheten, dvs trevliga människor i olika åldrar och med helt olika förkunskapsnivåer. Den yngsta deltagaren var fem år, den äldste 75+. Den sista gruppen var en härlig mix av press, turismbranschen och politiker från Haninge kommun.
Vi använde rekvisita för att bland annat visa på hur skeppsmasken mumsar i sig trä. Den masken (som egentligen är en mussla) är ovanlig i Östersjön, och är en av orsakerna till att trävraken är så välbevarade här till skillnad mot i de saltare haven. Foto: Pernilla Flyg
Ett tvärsnitt från amiral Jacob Bagges bryggstolpe fick illustrera ett dendroprov (årsringsdatering). Bagges egen historia är väldigt spännande, så träbiten fick en extra dimension. Han var bland annat befälhavare ombord på krigsskeppet Mars som sänktes i sjöstrid 1564. Foto: Pernilla Flyg
Nu ska vi gå igenom och sammanställa de utvärderingar som deltagarna var så vänliga och fyllde i. Jag hoppas verkligen på att torrdykning och ”vraksafari” kan utvecklas och komma att bli en del av destinationsutvecklingen, inte minst i skärgårdsområdena. En önskvärd bieffekt är att man nog kan skapa ett större medvetande om hur betydelsefulla de miljömässiga förutsättningarna i Östersjön är. Genom att tillgängliggöra vraken även för alla dem som inte dyker, och sprida kunskap om dem och deras beroende av en balanserad vattenmiljö, tror jag även att vi kan skapa incitament för ett ökat miljömedvetande.
Ibland var det svårt att se det som förevisades på skärmen. Bättre mörkläggningsmöjligheter och en bättre kamera på ROV:n skulle göra susen. Foto: Pernilla Flyg, SMM
Torrdykningarna är en del i SHIPWHER som är ett estniskt-svenskt samarbetsprojekt med fyra partners; estniska Riksantikvarieämbetet, Statens maritima museer, Riksarkivet i Estland och Estlands Sjöhistoriska museum. Projektet finansieras av EU-fonden Central Baltic. Utfärderna genomförs i samarbete med Haninge kommun.
Nu har vi kört den första turen med Diving for non-divers. Deltagarna denna gång kom från Sjöfartsverket, Rikantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Stockholm, Estlands rikantikvarieämbete, Dykfartyget Pagi, Dykfartyget Tessi, Dalarö Turistinformation, Magasin Haninge/Magasin Västerhaninge, Hembygdsföreningen i Dalarö, Sjöräddningen, Statens maritima museer med flera. Ett trevligt och proffsigt gäng som mycket förtjänstfullt hjälpte oss i projektet med spontana kommentarer och genom att svara ingående och generöst på den enkät vi delade ut.
Foto: Anneli Karlsson, SMM.
Vi hade tur med vädret, och Bengt och Jonas på m/s Vindbådan gjorde ett lysande jobb att ratta runt fartyget under vraksafarin i Dalarö skärgård.
När man använder sig av avancerad teknik, i det här fallet en präktig ROV-utrustning, är man alltid orolig för att saker ska fallera, så en plan B får man lov att tänka ut. Men tekniken skötte sig perfekt, och även om vi är nybörjare på det här med torrdykning och hur man ska presentera det mestadels okända undervattenslandskapet för en publik, känner vi oss ganska nöjda med dagen.
Foto: Anneli Karlsson, SMM
På lördag är det dags för en tur med mestadels allmänhet och det kommer några barn med den gången också. Vi har redan tänkt om en hel del i programmet utifrån den respons vi fick från den första gruppen, och det ska bli spännande att se vilka reaktionerna blir.
I Dalarö hamn ligger ett vrak som många har hört talas om. Vraket som ibland omnämns som Saltskutan men vars namn är Anna Maria. Det som är det fantastiska med vraket är att vi vet väldigt mycket om Anna Marias seglande historia innan hon sjönk. Vi har berättat om Anna Maria i ett tidigare blogginlägg.
Den 27 och 28 april var Sjöhistoriskas marinarkeologer Pernilla och Jens tillsammans med pedagog Linnea ute i Dalarö för att samtala och berätta om den maritima kulturmiljön kring Dalarö och framförallt historien om Anna Maria för elever från Dalarö och Ornö skolor.
Eleverna som var med var ordentligt förberedda, de hade läst på om Dalarös vrak. Dagarna innan hade också SVT sänt en dokumentär om ”Spökskeppet” vilket flera av barnen kikat på.
Upplägget av dagen var så att eleverna delades in i två grupper som fick växla mellan två stationer. Den ena stationen var inne i Tullhuset, där Linnea berättade om Dalarö och de undersökningar som har gjorts på Anna Maria, bland annat studerades en 5 meter lång fotomosaik av vraket.
Den andra stationen var nere på bryggan i hamnen där eleverna fick ”torrdyka”. Torrdykningen gick till så att eleverna stod tillsammans med en marinarkeolog på bryggan och kikade på vraket på botten med hjälp av en fjärrstyrd undervattenskamera, en sk ROV. Bilderna från kameran visades på en dataskärm på bryggan. Eleverna var nyfikna och taggade på att utforska Dalarös hamn, både Anna Maria och abborrar fångades av kameran.
Besöket i Dalarö är en del i projektet ”Sjöhistoriska Kusten runt” där museet vill komma ut från museibyggnaden för att visa på den lokala maritima kulturmiljön och dess historia på plats.
Projektet är en del i SHIPWHER som är ett estniskt-svenskt samarbetsprojekt med fyra partners; estniska Riksantikvarieämbetet, Statens maritima museer, Riksarkivet i Estland och Estlands Sjöhistoriska museum. Projektet finansieras av EU-fonden Central Baltic. SHIPWHER syftar till digitalisera och tillgängliggöra det maritima kulturarvet. Projektet arbetar med att uppdatera och införa ny information i den publika söktjänsten Fornsök och att förmedla av det maritima kulturarvet genom publik arkeologi som består av skolprogram, visningar samt genom ”nära-dyk-upplevelser” via s.k. torrdykning.
Vill du veta mer om SHIPWHER? Gilla SHIPWHER på Facebook.
Morgonen var blåsig och lite kylig, hösten e här som metrologerna brukar säga. Saker och ting hade en förmåga att inte vilja ligga kvar på däck, det var vindar upp emot 15 m/s i byarna! Arbetsuppgifterna denna dag blev att fortsätta med skissa och mäta in timmer och skeppsdelar i skrovet. Det är en svår uppgift med tanke på alla nivåskillnader som finns på Anna- Maria!
Arbetet med att kartera alla skeppstimmer utanför skrovet pågick under hela dagen. Uppgifterna var främst att spika nya märkbrickor samt att ta mått från dessa till minst 4 andra punkter för att få dessa koordinatsatta. Uppgiften visade sig bli övermäktig då vindarna tilltog och medförde då en kraftig nord östlig ström! Det var näst intill omöjligt att ta sig över fören och ner till botten, måttbanden blev svåra att sträcka mm. Strömmen blev även påtaglig inuti skrovet där skissandet blev ”svävande”!
Planerna med att kartlägga timren även ute på botten är för att få en tydlig blick av hur lämningsläget ser ut i förhållande till skrovet. Arbetet är även till som underlag för den tilltänkta dykparken där Anna- Maria kommer vara ett av dragplåstren. Detta underlag kommer även att bli en mycket bra bas för vidare forskning om skeppstekniska traditioner, nedbrytning och sedimentations förflyttning mm.
Hur som helst så framskred arbetet mycket bra trots kraftig blåst och starka strömmar. Bra jobbat allihop!
Vi fick även även besök av P A Pettersson som var med och undersökte Anna Maria på 80- talet. Det var jätteintressant att höra vad han hade att säga. Det är mycket värdefullt att få ta del av andras åsikter och iakttagelser när man håller på med en undersökning.
Dagen rundades av med att sammanfatt läget för undersökningen, vad vi ska fortsätta med, vilka gör vad osv. Ritfilm byttes, arbetsuppgifter utdelades inför morgondagen för att vi skall komma igång snabbare på morgonen.
Vi hoppas att vädergudarna är med oss imorgon! Nu susar det i öronen av all blåst så vi hoppas det blir lugnare i morgon.
Fortsätt gärna att ta del av vår arbetsdag här på bloggen, och kom gärna med inlägg.
Planklasten. Foto: Patrik Höglund. |
Spanttoppar och förstäven. Foto Patrik Höglund |
Dykstegen nerifrån. Foto: Patrik Höglund. |
Trevor, Niklas, Jim och Micke väntar på transport. Foto: Patrik Höglund |
