Lördag 26 november klockan 10 sänds här Sportdykarforum - direkt från Sjöhistoriska museet.
Se sändningarna.
Program för dagen.
Sportdykarforum
10.00 - 10.10 Museichef Hans Lennart Ohlsson hälsar välkommen.
10.10 - 10.20 Nina Eklöf, Sjöhistoriska museet - Introduktion till Sportdykarseminariet.
10.20 - 10.40 Florian W. Huber, Kiels Universitet - 3d documentation of shipwrecks.
10.45 - 10.55 Pernilla Flyg, Sjöhistoriska museet - Marinpark Dalarö, senaste nytt.
11.00 - 11.20 Erik Rådström - Dykpark Vättern & sfäriska vrak.
11.20 – 12.45 Lunch.
12.50 - 13.00 Urve Russow, Estonian National Heritage Board - Estonian register of wrecks.
13.05 - 13.25 Maili Roio, Estonian National Heritage Board - Wrecks in Estonian waters.
13.25 - 13.35 Andreas Olsson, Sjöhistoriska museet - Introduktion, Mars och Svärdet.
13.35 – 14.05 Patrik Höglund, Sjöhistoriska museet - Mars och Svärdet, introduktion till fartygen och deras plats i örlogshistorien.
14.10 - 14.40 Ingvar Sjöblom, Försvarshögskolan - Konsten att finna en nål i en höstack. Skeppet, striden och vraket - utifrån källorna.
14.45 – 15.30 Kaffe samt avslutande diskussion, frågor och utvärdering .
Sportdykarforum är nu fullbokat.
Ytterligare nformation lämnas av Nina Eklöf, nina.eklof@maritima.se .
Sportdykarforum ingår i SHIPWHER, ett samarbetsprojekt mellan med fyra partners; Statens maritima museer och det estniska Riksantikvarieämbetet , Riksarkivet i Estland och Estlands Sjöhistoriska museum. Projektet finansieras av EU-fonden Central Baltic. Följ oss på Facebook: http://www.facebook.com/shipwher
En lång dag
Efter att ha legat stand-by och väntat på bra väder, stack Ingvar Sjöblom från Försvarshögskolan samt Anders Näsberg och jag från Sjöhistoriska på torsdag eftermiddag ner till norra Öland. Efter en lång och bitvis - på grund av dimma - långsam resa anlände vi sent på kvällen till Böda hamn där Ocean Discovery-gänget mötte upp. De hade redan kört en del ROV (undervattensrobot med kamera) under dagen, och ville utnyttja det lugna vädret, så vi fortsatte med ROV-körning fram till 04.00 på morgonen.
Del av styrbordssidan med kanoner hängande i portarna. Foto: Ocean Discovery.
Marskanon verifierad
Det blev en del nya spännande resultat. Bland annat kikade vi på en del av styrbordssidan där ett antal kanoner hittades, varav några hängde ut genom kanonportarna. Ingvar kunde direkt ombord, via skriftliga källor härleda en av kanonerna till Mars! Dessutom har ytterligare en (totalt är två nu hittade) av de ursprungliga fyra bakladdade järnkanonerna påträffats. Det här betyder att sannolikheten för att det är Mars som hittats är extremt hög.
Anders intervjuar Richard när ROV:en tagits upp (se filmen ovan). Foto: Patrik Höglund, Sjöhistoriska museet.
Lavetter och roder
Kanonlavetterna verkar vara av en annan typ än de som senare blev vanliga och som återfinns på till exempel Vasa och Kronan. De på Mars förefaller lägre och längre samt saknar de ”trappsteg” som finns för att rikta kanonen i höjdled. Eventuellt har de bara haft ett hjulpar och vissa kanske legat i lavetter utan hjul.
Rodret med rorkulten ligger på botten bakom akterstäven. En del kopparkittlar och liknande kan ses skymta i vraket, i övrigt verkar det mesta ligga dolt i sedimenten.
Fredrik och Ingvar kollar sonarkörningen. Foto: Patrik Höglund, Sjöhistoriska museet.
I somras hittades ett stort skeppsvrak tio sjömil norr om Öland. Här är de autentiska bilderna från dykningarna - 75 meter under havsytan. Vraket tros vara 1500-talsskeppet Mars - som sänktes i strid mot danskarna. Vad säger experterna om fyndet?
Intervjuer med upptäckaren Richard Lundgren och marinarkeologiska experterna Patrik Höglund på Sjöhistoriska, Jonathan Adams, professor Southamptons universitet och Johan Rönnby, professor vid Södertörns högskola.
Foto: Scanpix/Ingemar Lundgren
En dykargrupp har påträffat ett örlogsfartyg från 1500-talet som av allt att döma är amiralskeppet Mars, även kallad Makalös. Skeppet sänks i strid med den dansk-lybska flottan 1564 utan för Ölands norra udde.
Nu är vi inte helt säkra på att det är Mars som påträffats. Allt tyder på Mars; storleken på vraket, dateringen och läget. Jag vet inte heller vilket fartyg det skulle kunna vara om det nu inte är Mars.
Brasklappar är dock ibland bra, och vi kommer förmodligen ganska snart bli varse om identiteten när de fortsatta dykningar och dokumentationen kommer igång.
Foto: Scanpix/Ingemar Lundgren
Under alla omständigheter är detta en världsnyhet. Ur forskningshänseende är det ett högteknologiskt 1500-tals skrytbygge. Stort, kraftigt bestyckat och fullpackat med besättningsmän och soldater.
På många sätt är dessa stora örlogsfartyg en tidsspegel som berättar lika mycket om skeppsbyggnadshistoria, artilleriets utveckling, som hur man då såg på samhället. Sen är Mars också ett efterlängtat, nästan mytiskt vrak och berättelsen om dess förlisning, i vilket Amiral Jacob Bagge figurerar, är en klassisk sjöhjältesbeskrivning.
Nerringd av media
Det är inte konstigt att man blir fullständigt nerringd av media när vi tillsammans med dykargruppen gick ut med ett pressmeddelande idag. Det är bra. Vi gillar att berätta om maritim historia. Och det känns otroligt privilegierat att som arkeolog få vara del av en del av en denna upptäckt. När dykargruppen visade filmen på vraket fick jag faktiskt lätt hjärtklappning!
Andréas Olsson på väg till kontoret, strax efter att pressmeddelandet släppts. Fick ägna resten av dagen åt att prata journalister. Foto: Anders P Näsberg
Några löp från nyhetssajter
