Under utgrävningen vid Riddarholmskajen samarbetar Sjöhistoriska med Stockholms medeltidsmuseum, som bidrar bland annat med ovärdeliga kunskaper om medeltiden. De bidrar också med gästblogginlägg. Antikvarien Marit Holgersson skriver om Riddarholmsskeppet:
Riddarholmsskeppet kan ha byggts i hast
På Stockholms medeltidsmuseum står ett 20 meter långt skepp med nordens hittills äldsta akterspegel. Det 5,5 meter breda skeppet är byggt i nordisk klinkteknik.
Riddarholmsskeppet påträffades 1930, då man muddrades vid Riddarholmens sydöstra strand. Skeppet var bestyckat med två kanoner med stockar, kartecher, krutkammare med krut kvar, en kammarbössa, ett par ammunitionsbaljor, jungfrur, klot och block. På den ena av kanonstockarna fanns stadens märke, ”stadens krona”, och detta visar att bössan varit ägt av staden, troligen då också skeppet.
Under 1980-talet gjordes en dendrokronologisk datering som daterade skeppet till ca 1520 och när uppmontering skedde på Stockholms medeltidsmuseum upptäcktes mer intressant information. Man kunde konstatera att äldre virkesdelar och virke med sämre kvalité använts. Möjligen kan Riddarholmsskeppet byggts i all hast under den oroliga tiden kring Stockholms blodbad.
Riddarholmsskeppet.
Marit Holgersson, Stockholms medeltidsmuseum
Under fredagen som var den sista undersökningsdagen kom Discovery från Kanada ut och skulle filma vår undersökning. Vi hade ett pressat schema så vi fortsatte vårt dykande men fick även filma och fota åt dokumentären. Blev väldigt intensivt att samtidigt utföra våra uppgifter och samtidigt se till att teamet fick den film och de interjuver som dom ville ha. Men vi lyckades alla få ihop det så att vi var nöjda och filmteamet var nöjda.
Till en början så snöade det kraftigt så att alla fick problem med utrustningar. Vi fortsatte att jobba på men efter ett tag så bestämde vi oss för att ta lunch och hoppas på att det skulle lugna sig. Ägarna till huset som vi fick låna hade tänt en brasa så vi fick komma in och värma oss och äta lite för att därefter ta nya tag. Bättre logistik kunde vi knappast ha. Efter lunchen började det klarna upp och solen tittade faktiskt fram.
Undersökningarna av vraket gav flera nya intressanta frågor, speciellt angående den skeppsbyggnadstekniska biten. Bland annat detaljer som laskarnas placering på bottenstockarna. Dessa påminner exempelvis om Riddarholmsskeppets. Vi samlade in en mängd data och arbetade fram en planskiss av vraket samt vrakets utbredning. Allt detta ska nu renritas och analyseras. Vi tog även tre stycken nya dendroprover med hopp om att få en datering som sticker ut. Förhoppningarna är att om vi har tur närma oss förlisningsdatumet. Det skulle hjälpa oss att titta närmare i skriftliga källor.
Nu börjar arbetet med att vi skall försöka utröna vad det varit för fartyg och varför det ligger där det ligger. Har Älgö haft en hamn? Många frågor har uppkommit, vi hoppas få svar på en del av dom efter denna undersökning. Undersökningen blev väldigt lyckad. Att ha isen som arbetsplattform och sen ha en sikt på mellan 12-14 meter gjorde att vi fick mersmak. Trots att vi fick släpa utrustningarna i väldigt branta isiga backar så var alla på kanonhumör vilket gjorde att detta blev en kanonundersökning!
En rapport kommer att skrivas med resultaten av undersökningen. Återkommer när den är klar så håll ögonen öppna. Finns det frågor eller tips, hör gärna av er.
