Besök på gasledningsfartyg

Nord Stream AG anlägger en gasledning i Östersjön. En 482 kilometer lång del av ledningen läggs i den Svenska ekonomiska zonen (EEZ). Under 2008- 2010 har Sjöhistoriska museet granskat sonardata och film från fjärrstyrda undervattensfarkoster (ROV).

Som en del i detta arbete blev vi inbjudna på ett studiebesök till den plattform som lägger ned gasledningen. Resan gick med helikopter från Visby och ut på havet till plattformen "Castoro Sei" som då låg nordost om Fårö.

Helikoptern står redo för avfärd från Visby mot plattformen utanför Fårö.

På plats fick vi en nogrann säkerhetsgenomgång innan vi med guider fick en rundvandring på plattformen. Vi fick se hur dom svetsade ihop gasledningssektionerna innan de sänks ner på botten. Under besöket visades även bryggan, där vi kunde se plattformens position, en telekabel och ett vrak, som båda två var två hinder som skulle undvikas.
 

En sektion gasledningsrör lastas ombord på plattformen.

Efter en sen lunch och gott Italiensk kaffe (Castoro Sei är Italiensktägt) meddelades att helikoptern var på ingång. Men dimman svepte in över plattformen och vi fick höra att det är vanligt att man blir kvar ett par dagar på grund av att helikoptern inte kan landa i dimma... Men efter en haltimme sprack det upp och vi kunde säkert flyga tillbaka till Visby.


Andreas ser helikoptern landa när dimman lättade.

Robotkurs i Dalarö

Rov
Undervattensroboten sjösätts i Dalarö hamn. Mobilfoto: Mikael Fredholm. Brädlasten syns till vänster i bild. Till höger syns sonarbilden. Mobilfoto: Mikael Fredholm.

Onsdagen den 26 maj var några av medarbetarna på arkeologienheten ute i Dalarö utanför Stockholm för att köra undervattensrobot  (en så kallad ROV) på vraket efter Anna Maria. Fartygslämningen är försedd med dykförbud, men arkeologerna på Sjöhistoriska har tillstånd att genomföra ROV-körningen. Dagens övningar ingick som en del i utbildningen i undervattensrobotteknik, som genomförs av Erik Djerf på företaget Ocean Modules.

Anna Maria var ett holländskt lastskepp som förliste i Dalarö hamn efter brand ombord år 1709. Hon var då lastad med bland annat furubräder.

Hon ligger på ca 15 meters djup med fören utåt, och akterpartiet är svårt sargat av branden.

I dagens uppgift ingick att söka reda på Anna Maria genom att använda sonaren samt kompassriktning, och därefter köra längs med skrovets utsida. Samtliga kursdeltagare lyckades med uppgiften, och det blev en lyckad dag i fält.

Sjöhistoriska och gasledningen genom Östersjön


Filmen visar ett vrak från 1800-talet.

Nord Stream AG ska anlägga en gasledning i Östersjön. Ledningen läggs på botten och dras från Ryssland genom Finska viken och vidare förbi Sverige, Danmark (Bornholm) och till Tyskland. En 482 kilometer lång del av ledningen läggs i den Svenska ekonomiska zonen (EEZ).

Marin Mätteknik AB (MMT) har 2008 genomfört en Side scan sonar (SSS) kartering av den 200 meter breda rörledningskorridoren, som är den del av botten som kan komma att direkt påverkas av rörnedläggningen. MMT har även besiktigat objekt och troliga vrak med fjärrstyrd undervattensfarkost ”ROV” (Remotely operated vehicle). Vi har under 2009 genomfört en arkeologisk analys av MMT:s material från rörledningskorridoren och funnit att det inte finns några vrak i rörledningskorridoren (Sjöhistoriska museet Rapport 2009:1)

MMT har under 2009 även genomfört en SSS - kartering av den 2 kilometer breda ankringskorridoren, som är den del av botten som kan påverkas av ankarkablar från rörnedläggningsfartygen. MMT identifierade nio vrak i inledningsskedet. MMT har efter vår SSS - granskning ROV - besiktigat ytterligare ett antal troliga vrak. Resultatet är totalt tolv vrak varav nio bedöms utgöra fast fornlämning, det vill säga förlista för minst 100 år sedan.

Granskningen av ROV – filmmaterialet är inte klar, men det finns vrak troligen så gamla som från medeltid och ända fram till mitten av 1900-talet. Ett mycket nedbrutet trävrak där endast lasten av kalksten gjorde utslag på sonaren kan mycket väl vara från medeltiden (fig. 1). Ett av de yngre vraken är ett mycket välbevarat segelfartyg från andra hälften av 1800-talet, en datering som baseras bland annat på typen av galjon och andra detaljer. De två vrak som beskrivs här ligger öster om Gotland på cirka 60 (fig. 1) och 120 meters djup (fig 2).

Vem kunde tro att en av de mest underliga SSS – bilderna (fig.1) skulle visa sig vara ett av de mest intressanta och troligen äldsta vraket som upptäckts längs gasledningen? Vi håller nu på att gå igenom alla ROV – filmer från vraken och en rapport kommer senare i år.

På bilden ser man ett spant, två
bordläggningsplankor samt lasten av kalksten.
(MMT/Nord Stream)

SSS – bild och ROV – bilder på nedbrutet, möjligen medeltida trävrak lastat med kalksten och tunnor. (MMT/Nord Stream)
SSS – bild och ROV – bilder på ett skepp,
från slutet av 1800-talet. Förstoringar hittar du
intill och nedan. (MMT/Nord Stream)
Närbild på ratten. (MMT/Nord Stream)
Närbild på galjonen. (MMT/Nord Stream) Fallrepsport (öppning i fartygets reling för landgång) med utsnidade valar.

 



 


Undervattenspiloter

Sjöhistoriska har införskaffat en ROV, fjärrstyrd undervattens farkost försedd med kameror, sonar och griparm. ROV står för Remotely Operated Vehicle. Vår ROV är tillverkat av företaget Ocean Modules som ligger i Åtvidaberg. Den 24 och 25 februari var några medarbetare från arkeologienheten på ROV-utbildning.

En ROV styrs från land eller från en båt med hjälp av joysticks och andra handkontroller. Via en datorskärm kan man se både kamera- och sonarbilderna vilket gör det möjligt att styra och kontrollera ROV:en när den är utom synhåll under vatten.

 

ROV ROV
ROV:en är försedd med belysning och med kameror både fram och bak. Här har vi valt att släcka den bakre belysningen. Denna ROV klarar att gå ner till 500 meter. Gripklon går att montera loss. Foto: Pernilla Flyg Mikael Fredholm justerar kameravinkeln och passar på att filma sig själv. Foto: Pernilla Flyg

 

Vi kommer att kunna använda vår ROV i flera olika sammanhang. Ett användningsområde är arkeologiska undersökningar och besiktningar då vi kan gå djupare än vi vanligtvis kan genom att dyka. ROV:n gör även vissa arbeten säkrare och snabbare. I vissa situationer kommer vi att kunna använda ROV som ett komplement till dykning.

Ett annat spännande användningsområde är vid s.k. torrdykning, då vi kan använda ROV för att visa och berätta om vrak och undervattensmiljön för en publik som inte vanligtvis brukar bege sig ner under vattenytan. Då kompletteras den inbyggda datorskärmen med större skärmar så att det ska bli möjligt för fler människor att se bättre.