Patrik Höglund, intendent
Projektledare, handläggare, fältarbete, yngre vrak, örlogsfartyg, Vasa
En lång dag
Efter att ha legat stand-by och väntat på bra väder, stack Ingvar Sjöblom från Försvarshögskolan samt Anders Näsberg och jag från Sjöhistoriska på torsdag eftermiddag ner till norra Öland. Efter en lång och bitvis - på grund av dimma - långsam resa anlände vi sent på kvällen till Böda hamn där Ocean Discovery-gänget mötte upp. De hade redan kört en del ROV (undervattensrobot med kamera) under dagen, och ville utnyttja det lugna vädret, så vi fortsatte med ROV-körning fram till 04.00 på morgonen.
Del av styrbordssidan med kanoner hängande i portarna. Foto: Ocean Discovery.
Marskanon verifierad
Det blev en del nya spännande resultat. Bland annat kikade vi på en del av styrbordssidan där ett antal kanoner hittades, varav några hängde ut genom kanonportarna. Ingvar kunde direkt ombord, via skriftliga källor härleda en av kanonerna till Mars! Dessutom har ytterligare en (totalt är två nu hittade) av de ursprungliga fyra bakladdade järnkanonerna påträffats. Det här betyder att sannolikheten för att det är Mars som hittats är extremt hög.
Anders intervjuar Richard när ROV:en tagits upp (se filmen ovan). Foto: Patrik Höglund, Sjöhistoriska museet.
Lavetter och roder
Kanonlavetterna verkar vara av en annan typ än de som senare blev vanliga och som återfinns på till exempel Vasa och Kronan. De på Mars förefaller lägre och längre samt saknar de ”trappsteg” som finns för att rikta kanonen i höjdled. Eventuellt har de bara haft ett hjulpar och vissa kanske legat i lavetter utan hjul.
Rodret med rorkulten ligger på botten bakom akterstäven. En del kopparkittlar och liknande kan ses skymta i vraket, i övrigt verkar det mesta ligga dolt i sedimenten.
Fredrik och Ingvar kollar sonarkörningen. Foto: Patrik Höglund, Sjöhistoriska museet.
De sista dagarna har vi börjat undersökningarna utanför den så kallade Båtudden. Under vattnet fortsätter udden i form av en ”stenås”. Vi har funderat på om den är naturlig eller anlagd. I kanten på åsen har vi tagit upp ett schakt och fått upp de vanliga fynden av djurben och träprylar. Men det intressanta är att cirka 20 centimeter ner kommer det grova liggande timmer. Det kan vara en slags rustbädd eller botten/kollapsad sida till en stenkista. Vi kommer att ta prover för datering på timren, men vi antar redan nu att de sannolikt är vikingatida. I så fall har vi spår av en stor anläggning långt ut från den dåtida strandlinjen och anlagd på cirka 6-7 meters djup! Har det varit en av flera stenkistor som burit upp en lång brygga eller har den legat som en ö i vattnet? Efter strandlinjen finns det flera andra stenuddar. Har de också varit djupt liggande fundament till brygganläggningar? Vi gräver vidare...
Ritning av en del av stenåsen innan timren har visat sig. Foto: Anna Olsson.
Typiskt osållat material från botten utanför Birka. Här finns träflis (en del förkolnat), djurben, hasselnötter, träföremål och kanske en och annan bärnstensbit. Foto: Andreas Olsson, Sjöhistoriska museet.
Efter två veckor i Sundsvall är det dags för avetablering. Vi har tagit uppåt 25 dendroprover på åtta lämningar, varav två vrak. Bägge vraken var kända sen tidigare, det ena är en fyrkantspråm och det andra kallar vi för ”kajvraket” eftersom det påminner om en bit kaj som sticker fram ur sedimenten där botten sluttar utåt. Det konstiga med kajen är att den är drevad (tätad). Förmodligen rör det sig om någon slags grovt byggd pråm av en typ vi inte har så bra koll på. Det tidigare okända vraket vi hittade var i så fragmentariskt skick och så begravt av massor att det inte fanns material för ett dendroprov. Det ligger även lite utanför undersökningsområdet och kommer inte att påverkas av brobygget.
De andra lämningarna vi hittat är pålsamlingar i olika varianter. De utgör rester av bryggor, dykdalber och timmerlänsar. Troligen är de rester av den tidigare så omfattande sågverksindustrin i området. Vi får se vad dateringarna ger. Som kuriosa kom vi idag fram till att, förutom Stockholm, är Sundsvall nog är den stad vi haft flest jobb i de senaste åren - kul!
I detta område fanns två tidigare registrerade lämningar; en eventuell dykdalb och ett vrak. I anslutning till området har här på 1800-talet bedrivits varvsverksamhet. På kartan från 1886 finns timmerbommar markerade i vattnet.
Vid dagens dykningar i områdets östra del hittade vi spridda delar av ett tidigare okänt litet vrak som eroderat fram ur sluttningen. Botten sluttar brant neråt och ovanpå vraket fanns fyllnadsmassor, sten och skrot. Vi hittade också delar av en rejäl brygga och ytterligare en dykdalb. I morgon ska vi fortsätta västerut och försöka spåra det tidigare kända vraket. På eftermiddagen kommer Trafikverket på besök.
