Dalarövraket
Det här är ett av världens mest vällbevarade 1600-taletsvrak som ligger cirka 30 meter under vattenytan vid Edesön. På och vid vraket ligger många föremål – keramik, glasflaskor, verktyg, vapen, delar av riggen samt korgar och lådor. Vad var det för ett slags fartyg och varifrån kom det?
Det är ett ganska litet fartyg, cirka 20 meter långt, med lastrum och sex kanonportar. Två kanoner har påträffats ombord, en står kvar i sin lavett på halvdäcket i aktern och en har rasat ner i förskeppet. Flera handvapen har hittats: två handtag till värjor, en musköt och två pistoler, den ena har flintlås och är troligen tillverkad i Holland på 1660-talet.
Lejon symboliserar makt
Än så länge vet arkeologerna inte vilket slags fartyg det är som man har hittat. Trots att det finns kanoner och vapen ombord är det inte säkert att det har varit ett krigsfartyg. Det var vanligt att även civila fartyg seglade bestyckade på den tiden.
På havsbotten nedanför fören har arkeologerna hittat galjonsfiguren som föreställer ett lejon. Den har ursprungligen suttit på förstäven. Lejonet var under lång tid en symbol för makt, exklusivt använd av kungahus och adelsmän i de allra högsta samhällsskikten. Det var alltså inte vilka fartyg som helst som seglade omkring med ett lejon i stäven på 1600-talet. Kan det ha varit ett kungligt skepp?
Att undersöka utan att förstöra
I området utanför Dalarö finns många gamla och välbevarade vrak. Nu finns det planer på att skapa en dykpark i området. Tanken är att sportdykare ska kunna erbjudas att få besöka vraken tillsammans med kulturhistoriskt utbildade dykguider. Därför vill man bevara vraken så orörda som möjligt, så att många människor ska kunna uppleva den spännande miljön på plats.
Arkeologerna som undersöker Dalarövraket har därför använt sig av metoder som inte förstör miljön kring skeppet – ingen utgrävning har gjorts och nästan inga föremål har bärgats från vraket. Istället har man dokumenterat och undersökt så mycket som möjligt på plats, genom att dyka ner och arbeta på botten. Några få fynd har tillfälligt lyfts till ytan för att lättare kunna dokumenteras. Sen har de lagts tillbaka på samma ställe där man fann dem.
Fynd som ger ledtrådar
Vid upptäckten bärgades ett fåtal föremål, bland annat en glasflaska med ett sigill med formen av ett adligt vapen med tre halvmånar. Motivet finns på flera adliga vapen i Europa. Glasflaskan kan genom sin form dateras till tiden 1640–1670.
Några träprover har också tagits från vraket. De har analyserats genom att årsingarna i träet har studerats. Resultatet visar att virket fälldes i nordöstra England på 1650-talet. Det verkar också stämma överens med fartygets form som har drag av det engelska sättet att bygga skepp under 1600-talet. Därför tror arkeologerna att fartyget kan ha byggts i England.
På Dalarövraket har man också hittat keramikflaskor av en speciell typ som kallas bartmankrus. Sådana flaskor producerades under 1600-talet i stora mängder i den tyska staden Frechen. Man skulle kunna säga att bartmankrus var den tidens tomglas. I dem fraktades och förvarades alla möjliga olika flytande varor – till exempel vin, olja och kemikalier. Krusen är dekorerade med ett ansikte med skägg. Bartman betyder just ”skäggig man” på tyska.
I akterkajutan har arkeologerna hittat 15 bartmankrus. De användes troligen för befälets vin. När man har kikat ner i lastrummet har man kunnat skönja att det ligger många fler bartmankrus och dessutom stenkol där. Exakt hur mycket och vad som finns mer i lastrummet vet arkeologerna inte, eftersom utrymmet inte har grävts ut. Kanske var fartyget på väg med värdefull flytande last från kontinenten när det förliste.
Vraket upptäcktes av Marina kultursällskapet år 2003 och Sjöhistoriska museets arkeologer har tillsammans med Southamtons universitet och Södertörns högskola gjort undersökningar på platsen.