Han kartlägger vrakhoten
På Statens maritima museer jobbar Göran Ekberg, intendent på arkeologienheten, med att kartlägga vilka vrak som kan vara miljöfarliga.
- Det är lite spännande det här. Man inser att det ligger lite skräp på botten, säger han.
Utredningen sattes igång efter en rapport från Chalmers 2007. I rapporten hade de tittat närmare på den norska valkokaren Skytteren - ett skepp som sänktes av sin egen besättning 1942. Analysen visade att skeppet hade läckt olja – och att förloppet accelererade.
Stadskontoret fick i uppdrag att utreda hur vrak kunde hota maritima miljöer i Sverige. Och 2009 lade regeringen fram ett utredningsförslag till Sjöfartsverket – som nu leder utredningen.
Och till sin hjälp har de alltså bland annat Göran Ekberg, som söker efter vilka vrak som kan vara miljöhot. Till en början går han igenom databaser med registrerade vrak – för att se om skeppen hade miljöfarligt drivmedel när de sjönk, som dieselolja eller bunkerolja – eller om de hade miljöfarlig last. Många vrak har snabbt kunnat strykas från listan.
- Alla 1600-, 1700- och 1800-talsvrak kunde vrak kunde jag stryka direkt. Jag har valt 1900-talet som ungefärlig gräns.
Från början hade han en lista på 15 000 vrak. Nu har han fått ner listan till ungefär 2500 vrak . Han tror att ungefär 1000 av dem kan bli intressanta för en närmare arkivundersökning. Bland dessa tror han att drygt 50 till 100 fartyg kan innebära ett direkt hot mot miljön.
Den 15 januari 2011 ska utredningen vara klar. Då ska regeringen ta ställning till om eller hur arbetet ska fortsätta. Det första steget i ett fortsatt arbete är att åka ut till vraken och kontrollera vilket skick de är i.
- Jag gör en teoretisk genomgång. Är de fullständigt nedbrutna är de inget hot längre.
I ett andra steg måste regeringen ge besked om vraket eller vraken ska saneras eller bärgas, men det kostar en del att bärga.
Att bärga ett fartyg kan bli kostsamt. Som exempel kan nämnas den tyska ubåten U-864, som ligger brutet mitt itu utanför norska kusten sedan andra världskriget.
Ubåten är lastad med 64 ton kvicksilver. Kvicksilver som har börjat läcka ut på havsbotten och lämnat en stor del av havsbotten död.
Vraket ligger på drygt 150 meters djup – och utredningar pekar på att det skulle kosta 1 miljard kronor att bärga.
Ett alternativ till bärgning är att sanera vraken. Det kan man göra genom att till exempel pumpa upp olja eller släppa ut den under kontrollerade former. Men även det är kostsamt.
Något måste i alla fall göras. Det finns redan vrak som läcker. Många av dem rostar mer och mer – och riskerar släppa ut allt mer miljöfarliga ämnen.
- Man kanske inte kan vänta för länge, säger Göran Ekberg.