”The Merry Monarch”, Karl II, kung av England, Skottland och Irland, är ett stort fan av segling. 1661 får han ett mindre segelfartyg, en jaght, av Holländska ostindiska kompaniet och börjar kappsegla på Themsen tillsammans med sin bror Jakob. Samhällets toppskikt följer snart i sin kungs fotspår och skaffar stora båtar för kapp- och långfärdssegling med besättning.
Karl II brukar kallas för nöjesseglingens fader, men egentligen kom han i kontakt med den under en exil i Holland.
Bildtext: Karl II seglade från sin exil i Nederländerna till sitt återtillträdande i England i maj 1660. Målning av Lieve Verschuier, 1660-1665. Wikimedia, public domain,
Corks historia sträcker sig ända tillbaka till 500-talet, och det var här i den idylliska staden på den irländska sydkusten som det första segelsällskapet i världen, Water Club of the Harbour of Cork, såg dagens ljus 1720.
Det var en klubb för den verkliga gräddan, de som hade tid över och massor med pengar.
Bildtext: "The great pioneers" målad av Peter Monamy 1738. Föreställande segelyachter från Water Club of the Harbour of Cork 1720. Fotomontage hela målningen och detaljbild.
Den hemlighetsfulla Arla Coldinu orden bildas i Stockholm. Det är ett sällskap som sägs ha sina rötter i en medeltida sjöförarorden från medelhavsområdet, och på 1760-talet börjar de prominenta och inte sällan blåblodiga medlemmarna med så kallad eskadersegling i skärgården. I praktiken handlar det om nöjesturer i stora båtar som sköts av inhyrda skeppsgossar och styrmän.
Bildtext: Invigning av Coldinuordens fästning Nya Chartago på Lilla Essingen 1786. C.W: v. K. [Public domain], via Wikimedia Commons.
110 år efter att världens första segelsällskap Water Club of the Harbour of Cork blev till bildas Svenska Segelsällskapet. Det grundas av rika borgare i Stockholm som är intresserade av kappsegling. 1878 byter man namn till Kungliga Svenska Segelsällskapet, KSSS.
Under andra halvan av 1800-talet startar en massa olika segelsällskap i Sverige, från Kristianstad till Luleå. På 1890-talet bildas de första sällskapen för "gemene man". Det händer att vanliga arbetare bygger egna båtar eller att de köper gamla bruksbåtar som de gör om till fritidsbåtar.
Bildtext: Sandhamn. Bilden är från 1898 och inte från grundandet. Foto: Frans G Klemming, Sjöhistoriska museets fotoarkiv.
På 1870-talet handlade mycket av fritidsseglingen om att sällskap från överklassen åkte ut i större båtar som sköttes av inhyrd besättning. Man umgicks, höll middagar och fick en storslagen naturupplevelse på köpet. En del höll också på med kappsegling.
Det här vill sjöofficeren och båtkonstruktören Carl Smith förändra.
1873 ger han ut boken "Om båtar och båtsegling". I den ges råd om långfärdssegling, båtköp, skötsel, inredning och utrustning till båtar, med mera. Smith vill att segling inte bara ska vara en hobby för få, utan något för den stora massan. Det är en tid när idéer om att svensken ska lära känna sitt land och ge sig ut i naturen är starka, och Smith ser segelbåten som ett utmärkt medel för att göra just det.
Bildtext: Carl Smith. Foto: Erik Boström. Sjöhistoriska museets fotoarkiv.
Sjunne Amilon vid Zacco, Bruhn o Co i Stockholm har vid ett besök i Tyskland köpt en mindre båt med en så kallad explosionsmotor tillverkad av den världsberömde ingenjören Gottlieb Daimler. Amilon tar med sig båten hem 1890.
AB Mekaniska Verkstaden Vulcan i Norrköping börjar snart bygga Daimlers båtmotorer på licens i Sverige och på Göteborgsutställningen 1891 visas båtar med dem upp för första gången.
Men motorbåten är definitivt inte någon omedelbar succé. Ordet explosionsmotor oroar många, både vanligt folk och försäkringsbolag.
Men båtmotorerna utvecklas och blir efter hand bättre och bättre, och med det växer intresset för motorbåtar, både för fritidsliv och yrkestrafik. År 1900 registreras den första motorbåten i Kungliga Svenska Segelsällskapet.
Bildtext: Ritning till 2 hästkrafters petroleummotorbåt. Ritad av Emil Smith för Vulcans mekaniska verkstad 1891. Sjöhistoriska museets arkiv.
Filosofen Erik Jonson ger sig ut med motorbåt i Stockholms skärgård. Under flera år samlar han på sig mängder med information om de bästa färdvägarna för mindre båtar.
Sjökorten över skärgården byggde på den här tiden på gamla mätningar (och gör det ofta fortfarande), de saknade en hel del detaljer och var långt ifrån alltid pålitliga. Jonson lägger ner ett stort jobb på att rätta till fel som finns på sjökorten. Dessutom träffar han skärgårdsbefolkningen och samlar på sig en gedigen kunskapsbank om sådant som öar, hamnar och var man kan få de bästa naturupplevelserna.
Resultatet av expeditionerna blir boken "I prickade och oprickade farleder" som kommer ut 1929. Den blir en storsäljare som ökar intresset för skärgården och fritidsbåtslivet stort.
Bildtext: Skärgårdsmotiv, Sandhamn 1930. Foto: Okänd fotograf. Sjöhistoriska museets fotoarkiv.
Den legendariske skeppsbyggaren C G Pettersson ritar Sveriges första campingbåt. Det är den första båttyp som serietillverkas i vårt land och genom åren har den byggts i flera tiotusentals exemplar, i olika varianter, med olika konstruktörer. Campingbåten är en öppen båt med vindruta, sidorutor, ratt och oftast med utombordsmotor. I och med att den serietillverkas kan priserna hållas på en någorlunda human nivå och även de som inte har en mycket tjock plånbok kan köpa en motorbåt.
Bildtext: Campingbåten. Foto: Gunnar Langborg. Sjöhistoriska museets fotoarkiv.
1928 lanserar socialdemokraternas partiledare Per Albin Hansson för första gången sin vision om Folkhemmet, och tio år senare får alla anställda i Sverige rätt till minst två veckors semester. Det fanns yrkesgrupper som hade rätt till semester långt innan 1938 års semesterlag, men när den stora massan får två veckors sammansatt ledighet blir det så småningom ett stort lyft för fritidsbåtslivet.
Bildtext: Okänd fotograf. Sjöhistoriska museets fotoarkiv.
Den 23 april 1942 sjösätts den första Folkbåten. Den är byggd på Arendalsvarvet i Göteborg och båtmodellen blir snart en storsäljare och folkhemsklassiker. Den är en enkel, sjösäker segelbåt för hela familjen med sovplatser, och som är relativt billig att tillverka. Idag är Folkbåten en av de absolut största symbolerna för svenskt båtliv.
Bildtext: Folkbåtar kappseglar under Sandhamnsregattan 1942. Foto: Oscar Norberg. Sjöhistoriska museets fotoarkiv.
Den första plastbåten tillverkades i USA i början av 1940-talet, men det är först ett par decennier senare som den slår igenom i Sverige. Men då sker det med besked, plastbåtar blir en stor hit bland svenskarna och de säljer i massor.
Succén är lätt att förstå: plastbåtar är billiga, stryktåliga och kräver inte mycket underhåll. Mellan åren 1971 och 1974 ökar antalet fritidsbåtar i Sverige från 500 000 till 600 000, mycket tack vare plasten.
Bildtext: Motorbåten Fjord från 1969. Foto: Okänd fotograf. Sjöhistoriska museets fotoarkiv.
Statens offentliga utredning "Båtliv – samhället och fritidsbåtarna" (SOU 1974:95) kommer. Den vill till exempel att kommuner ska lägga ner ordentliga resurser på fritidsbåtlivet. Utredningen föreslår bland annat att det ska satsas på sjövettsutbildning i skolor, förbättra väderleksrapporter och sjökort och utbyggnad av hamnar.
Bildtext: Familj ombord på Smygen, Albin 25. Foto: Eric Carlstedt. Sjöhistoriska museets fotoarkiv.
I dag är fritidsbåtlivet djupt inrotat i den svenska folksjälen. Antalet vuxna per fritidsbåt i vårt land är cirka åtta stycken; med det ligger Sverige i den absoluta världstoppen. Ungefär en tredjedel av svenskarna åker fritidsbåt varje år. Det som i det tidiga 1900-talet främst var ett exklusivt nöje för en överklass med mycket pengar har blivit en massrörelse.
Bildtext: Fritidsbåtar i hamn. Foto: Anneli Karlsson, Statens maritima och transporthistoriska museer.
Lyssna på Sjöhistorisk podd om Fritidsbåtens historia;
