Välkommen!

Sjöhistoriska har öppet ordinarie tider men med vissa begränsningar och anpassningar för ett tryggt besök. Museifartyg, lekrum och skaparverkstad är stängda tills vidare.

Samlarna

Bakom kulisserna på Sjöhistoriska

Kopparmynten från Riksnyckeln

22 april 1.jpg

Trettioåriga kriget rasar. Under sensommaren 1628 seglar skeppet Riksnyckeln till Tyskland för att hämta hem sårade och sjuka svenska soldater. Några månader senare är de på väg hem, men nordost om Landsort, vid Viksten, förliser Riksnyckeln under en kraftig storm. Det är alltså flera skepp än berömda bärgade Vasa som förliser detta år.

Riksnyckeln byggdes 1617 och är ett av fyra skepp som byggdes under samma tid. Ett annat av skeppen var Scepter byggd samma år och som våra marinarkeologer hittade och identifierade vid Skeppsholmen så sent som 2017. De övriga två är Jupiter byggt 1614 och Harbo Lejonet byggt 1616.

Av de cirka 70 föremål från riksnyckeln i museets samlingar minner de flesta om kriget. Förutom 10 fina bronskanoner, som är värda en blogg i sig, är det mest rester av ammunition, förladdningar, muskötkulor etc. Inte alls många personliga tillhörigheter som knappar, husgeråd, skosulor eller dylikt. Förutom en kategori: mynt. Ombord fann man 1794 stycken kopparmynt.

Mynten kom tillbaka från Kungliga myntkabinettet 1985 efter att var och ett bestämts. Nu ligger de ännu sorterade i påsar i en gemensam låda. Jag blir sugen på att gå igenom dem noggrannare, men de är många! Andra än de jag fiskade upp för denna fotografering har säkert bättre prägling och skulle göra sig bättre på bild. Nu var det dock dessa jag plockade fram och tyvärr bjöd ingen på vidare tydlig prägling vare sig på adversen eller reversen, eller åt- och frånsida, eller fram- eller baksidan. Många benämningar används i myntsammanhang erfor jag när jag för länge sedan skrev en uppsats om vikingatida mynt. 

22 april 33.jpg

22 april 04.jpg

1 öres klipping från Riksnyckeln. Den svartvita bilden visar ett annat av de nästan 2000 mynten, där syns präglingen tydligare. Baksidan visar oftast tre kronor omringat av GAR, Gustav Adolf Rex, samt årtal. 

Klippingar och rundmynt

Det var just under Gustav II Adolf som kopparmyntet introducerades i Sverige. 1624 började man i Säter i Dalarna att prägla så kallade klippingar i två olika valörer. Klippingar heter så helt enkelt för att man ”klippte” fyrkanter ur en större kopparplåt. Senare startade prägling även i Arboga och i Nyköping. Klippingarna är charmiga. De kan antingen vara handpräglade (med hammare) eller präglade i valsverk. Man kan lätt se skillnad. Inte sällan hamnade en stämpel snett eller halvt utanför. De är då handpräglade med hammare. De valsverkspräglade har vertikala och djupare stämplar, men ibland kan man se nästa mynt prägling i kanten. Då har valsen inte riktigt hängt med i svängarna. Man kan också ibland se invalsade klumpar på mynten. 1627 börjar man också att prägla runda kopparmynt. De präglas alltid med valsverk och på samma tre orter. 

22-april-5.jpg

1 öres kopparmynt från Riksnyckeln. Vag prägling, men texten längs kanten lyder ofta Sveciae Regis. 

Mynten funna på Riksnyckeln är nästan alla präglade 1627 eller 1628 och är klippingar eller rundmynt. Ett fåtal är präglade 1625 och 1626. De allra flesta är 1-öringar, men det finns också några halvören. De flesta har en prägling av två korslagda pilar, symbolen för Falu koppargruva, eller ”Rikets skattkista” som det också kallats med all rätt. Just mynten från Säter präglades med denna symbol mellan 1624 och 1642.

En praktikant inom numismatik med intresse för fotografering och utrustad med en kvalitetskamera önskar jag mig just nu. Men håll till godo med dessa bilder så länge och en kort historia om Riksnyckelns myntskatt!

22 april 2.jpg