Sjöhistoriska har stängt tills vidare på grund av coronaviruset.

Samlarna

Bakom kulisserna på Sjöhistoriska

En mästare på att visa vägen

Det är något med fyrar. Jag är inte ensam om att vara fascinerad av de vackra tornen som ensamma men ståtliga sprider ljus till havs. När jag letade efter en båtritning och sprang på den här affischen av en slump började mitt hjärta slå lite fortare. Jag bestämde mig för att botanisera i vad som finns mer om fyrar här i arkivet.

Så länge vi färdats på sjön har eldsken varnat för faror och väglett sjöfarare i nattens mörker. Innan elektricitetens tid användes ved- och stenkolsfyrar. För att en fyr skulle fungera krävdes personal som tände, underhöll och släckte fyren. För att minska risken för att fyrvaktaren skulle somna under nattpasset delades arbetet upp i två- eller treskift, med en fyrmästare som hade huvudansvaret för fyren.

Tabell för fyrskeppet “Utgrundens” tändning och släckning, daterad 22 maj 1929.

 

Kongl. Lotsverkets tillhöriga “Fyrbyggnader” 1880.

Livet på fyrplatsen

Fyrplatsen var männens arbetsplats. Högst i rang stod fyrmästaren, därefter kom fyrvaktaren och sist fyrbiträdet. På mindre fyrplatser sköttes fyren av en eller två fyrmästare. Arbetsgivaren Lotsverket ordnade tjänstebostäder där fyrpersonalen fick bo, ofta tillsammans med sin familj. Små samhällen bildades med bostäder, bagarstugor och tvättstugor. Bostadshuset placerades oftast så att fyrmästaren kunde se om fyren var tänd.

Fyrvaktaryrket gick ofta i arv från far till son i generationer. Fyrvaktardöttrar gifte sig ofta med män som var fyrvaktare. Det var dock mycket sällsynt med kvinnliga fyrvaktare, även om de från 1835 fick anställas. I Sverige har vi haft en enda kvinnlig fyrmästare. Marianne Brus arbetade som fyrmästare på ön Understen i Uppland fram till 1996 då bemanningen drogs in på fyren.

Från Sveriges lots- och fyrplatser har det sedan 1870-talet gjorts observationer om väder och vind. Sikt, moln, lufttryck, vindstyrka och vindriktning, nederbörd, temperatur och soltimmar per dygn har lästs av och antecknats. Observationerna gjordes var tredje timma och var underlag för land- och sjörapport.

Såhär såg fyr- och lotspersonaluniformer ut 1874. Målade av L F Lindberg.

Fyrar på Sjöhistoriska

Vid tre tillfällen har Sjöhistoriska visat utställningar med fokus på fyrar. 1962 visades en utställning om fyrar och lotsar, 1970 utställningen ”Fyr och flamma” och 1989 Fyrar- fotoutställning med fyrmotiv tagna av Magnus Rietz. 1969 gjordes också en fyrutredning på uppdrag av Sjöfartsverket.  

På de platser det inte var möjligt att bygga fyrar lades fyrskepp ut. Finngrundet är ett av de första fyrskeppen i Sverige och användes mellan 1903 och 1969. 1970 blev Finngrundet museifartyg och Sjöhistoriska tar med stolthet hand om denna pärla.  

Om du missat att besöka vår nya utställning på Finngrundet i sommar så finns chansen ännu några dagar. Fram till den 2 september kan du uppleva hur livet och arbetet på ett fyrskepp kunde vara.

Länk till museifartyget Finngrundet