De äldsta astrolabierna kallas ibland "landastrolabier" eftersom de lämpar sig bäst för användning på stabil mark. Ett av museets äldsta föremål är just ett runt landastrolabium. Det är arabiskt och från år 729 enligt muslimsk tideräkning, det vill säga från år 1329 enligt vår.
Det består av nio runda plattor att välja mellan beroende var på jorden man befinner sig. Det har en arabsik text som troligen betyder "tillverkat av Ahmed ibn Ali al-Sharafi i al-Khala år 729 efter hidjran".
Medan landastrolabier var runda, blev sjöastrolabier som utvecklades under slutet av 1400-talet genombrutna och efter ett tag även halvsfäriska, alltså mer anpassade till att kunna ta ut positioner på ett rörligt hav.
Astrolabier användes parallellt med jakobsstavar och kvadranter in på 1700-talet. Då utvecklades oktanten som kunde ge en närmare positionsbestämning än astrolabiet.