Att konstruera och bygga fartyg är komplicerat. De skall klara att lastas, segla väl i alla väder, bör inte kränga och helst inte kosta för mycket – en svårlöst ekvation.

2021 är det 300 år sedan Fredrik Henrik af Chapman föddes. I sin samtid fick af Chapman stor påverkan på skeppsbyggeriet både i Sverige och utomlands, och hans eftermäle gör att det knappast är någon överdrift att kalla honom vår mest kände svenske skeppskonstruktör.

Sjöhistoriska museet presenterar innehåll ur sina rika samlingar som ger inblickar i Chapmans karriär och de fartyg han konstruerade under ett långt och sällsynt produktivt liv.

Utställningen öppnar den 9 september kl 15. Under hösten följer en lång rad föredrag kopplade till af Chapman och skeppsbyggeri.


”… så länge man icke äger annan grund i kunskapen att
bygga Skepp efter,
än blotta försök och erfarenhet, så kunna Skepp
i allmänhet
icke få en tillbörlig fullkomlighet
utöver den de nu för tiden äga.

Det bliver fördenskull nödigt att utröna vad det är,
som skall bringa
denna kunskap till mera fullkomlighet.”
(”Tractat om Skepps-byggeriet”)

roccail_liten.jpg

 

 Miniatyr på FH af Chapman_mindre.jpg

 

Fredrik Henrik af Chapman föddes i Göteborg 1721som son till invandrade från England; modern var från en gammal skeppsbyggarsläkt och fadern kom till Sverige som kaparkapten i Karl XII:s tjänst under stora nordiska kriget. När Fredrik Henrik föddes var fadern chef över Nya varvet i Göteborg.

Barndomen tillbringades i sjöfartsmiljö i Göteborg, där af Chapman sedan var verksam vid olika skeppsvarv på 1740-talet. Efter några år som varvsägare i Göteborg beslöt sig af Chapman för att det var dags att gå vidare. I Stockholm läste han matematik för baron Fredric Palmqvist och sökte sig 1750 till England för fortsatta studier i matematik och experimentell fysik. Chapman arbetade även på olika engelska varv innan han fortsatte till Frankrike och Holland.

Efter ett antal år ute i Europa återvände af Chapman 1757 till Sverige. Här fick han en tjänst som underskeppsbyggmästare vid örlogsflottan i Karlskrona. 1760 sändes han till Stralsund i Pommern som skeppsbyggmästare under general Augustin Ehrenswärd. Tillsammans med Ehrenswärd var af Chapman högst delaktig i skapandet av den nya skärgårdsflottan – ”Arméns flotta”, som den officiellt kallades.

1765 sökte af Chapman – som nu blivit chefskonstruktör för skärgårdsflottan – tjänstledigt för att kunna sammanställa planschverket Architectura Navalis Mercatoria, utgivet tre år senare. Verket innehåller ritningar av en mängd olika slags fartyg och båtar. Några av dem hade af Chapman själv ritat, andra hade han kopierat på sina resor. Franska, brittiska och holländska skepp dominerar.

Flera av fartygstyperna blev välkomna tillskott i den svenska handelsflottan. Andra kom att ingå i örlogsflottan, antingen som försörjningsfartyg eller som rena örlogsfartyg. Planscherna i verket saknar kommentarer – dessa utgavs sju år senare som en del av Tractat om skepps-byggeriet. Flera av de ritningar som utfördes under Chapmans resor i Frankrike och England användes alltså senare i Architectura Navalis Mercatoria

”…ehuru ett Skepp i anseende till skapnaden kan äga alla möjliga goda qualiteter,
kunna dock dessa qualiteter aldrig bliva
värkande förr,
än Skeppet blivit rätteligen Taklat, rätteligen
lastat eller armerat,
och ändtligen rätt handterat av en i
Sjöväsendet och Manoeuvren kunnig Anförare”.
(”Tractat om Skepps-byggeriet”)

 

                                      krumelur2_tvättad_liten.jpg

 

Architectura Navalis Mercatoria och Tractat om skepps-byggeriet visas i museets utställning.

Visa mer
FH af Chapman skeppskonstruktör

Chapman på Digitalt museum

För er som intresserar er för skeppskonstruktion och af Chapmans arbeten i synnerhet.

Här har vi samlat texter som dels beskriver af Chapmans karriär och de olika fartyg han konstruerade under ett långt och produktivt liv, dels ger mer allmänna inblickar i 1700-talets marina historia.

Chapman på Digitalt museum (extern länk)