Minsveparen M 20 byggdes under andra världskriget för att rensa svenska farvatten från sjöminor – ett allvarligt hot mot sjöfarten i krigstid. Som en av 24 mindre minsvepare beställda av marinen kring 1940, var M 20 specialkonstruerad för att effektivt och säkert oskadliggöra minor längs kusten.
Ritningarna till minsveparna togs fram av den kände båtkonstruktören Jac Iversen och byggnationen lades ut på mindre civila båtvarv runt om i landet. M 20 byggdes på Neglingevarvet i Saltsjöbaden och sjösattes 1941.
Fartyget är mycket välbyggt med skrov i Hondurasmahogny på stålspant och däck i Oregon Pine. M 20 hör till den andra, förbättrade serien minsvepare av denna typ. De var aningen förlängda, hade kraftigare förskepp och en modifierad styrhytt. Sjö- och manöveregenskaperna ansågs som mycket goda. Träskrovet bidrog till mindre fartygsmagnetism, vilket underlättade vid svepning av magnetminor.
Besättningen bestod av elva personer – officerare, underbefäl och värnpliktiga – som tillsammans utgjorde ett väloljat maskineri ombord. Under beredskapsåren och långt efter krigsslutet arbetade fartyg som M 20 med att röja minor ur svenska vatten, ett farligt och tålmodigt arbete som räddade otaliga liv och fartyg.
Men M 20 gjorde mer än att svepa minor. Under 1943 deltog hon i en humanitär insats under, då hon hämtade ett hundratal judiska flyktingar från Danmark vid den svenska territorialvattengränsen.
När de byggdes räknade man med att dessa minsvepare skulle ha en livslängd på 10–15 år, men M 20:s aktiva period i flottan blev hela 60 år.
Idag är M 20 inte längre i militär tjänst, men hennes historia lever vidare – och du är varmt välkommen att ta del av den. Stig ombord och möt ett fartyg som trots sin storlek har burit stora uppdrag.
Läs mer om 20:s spännande historia på Digitaltmuseum (extern länk)
Fakta
Längd: 27,7 meter
Bredd: 5 meter
Djupgående: 2,0 meter
Deplacement: 67 ton
Föreningssamarbeten
När fartyget år 2005 skulle skrotas, bildades en förening av eldsjälar som övertygade både Försvarsmakten och Statens maritima och transporthistoriska museer att låta fartyget bli museifartyg. Idag står Föreningen M 20 för drift, underhåll och trafik med fartyget, även om det formells ägs av Statens maritima och transporthistoriska museer. M20 ligger oftast vid museipiren på Galärvarvet i Stockholm, sommartid hålls fartyg kontinuerligt öppet för allmänheten. M 20 k-märktes efter ansökan från föreningen 2018.
Länk till föreningar och fördjupningsmaterial: