Sextanten är en vidareutveckling av oktanten. Jämfört med oktanten har sextanten en större gradbåge och kan mäta vinklar upp till 120°, vilket gör den lämplig för att mäta vinkelavståndet mellan himlakroppar, exempelvis solen och månen. Sextantens gradbåge omfattar en sjättedel av en cirkel (60°), medan oktantens gradbåge omfattar en åttondel av en cirkel (45°).
Genom spegelarrangemanget på alla dessa vinkelinstrument kan vinklar upp till det dubbla mätas. I motsats till oktanternas träkonstruktion tillverkades sextanten nästan helt av metall och försågs med tub istället för dioptersikte.
Då många fortsatte att använda de billigare oktanterna, kunde de som istället använde en sextant bestämma sin exakta Greenwichtid. 1767 kom nämligen den första nautiska almanackan. För att få fram tiden behövde man mäta vinkeln mellan månen och solen eller annan stjärnaoch vinkeln behövde vara större än oktantens max 90 grader. Då behövdes en sextant istället.