Samlarna - Sjöhistoriskas blogg

Bakom kulisserna på Sjöhistoriska

Skisser till interiör och utställningar på Sjöhistoriska museet

Under 1930-talet planerades och byggdes Sjöhistoriska museet. Det var inte bara byggnaden utvändigt som diskuterades av Sjöhistoriska museets nämnd, det resonerades även mycket kring interiören och utställningarna.

Gerhard Albe (1892-1965), föreståndare för sjöfartsavdelningen och museichef, var mycket aktiv och ritade många skisser på museet invändigt. Eftersom han också var konstnär är det kanske inte så konstigt att det var just han som stod för många av skisserna, men även andra konstnärer anlitades.

Stjärnhimmel eller barnslig lek?

Långt innan de andra museirummen diskuterades, var man överens om att i det så kallade kupolrummet (även kallad kupolsalen och nautiska rummet) skulle det finnas en stjärnhimmel i taket.

7-juli-1-1975_883.jpg

Skiss till stjärnhimmel i kupolrummet, Gerhard Albe, 1934 (1975:883).

7-juli-2-1975_881_nautisk_avd.jpg

Skiss på nautiska rummet, Gerhard Albe, 1934, (1975:881).

Skulle stjärnhimlen belysas med artificiell belysning eller naturligt ljus?

Det fattades tidigt beslut om att stjärnhimlen skulle vara elektriskt upplyst. Gerhard Albe och kommendör Jan Ellsén menade också att ”något dagsljus från kupolens zenit får ej förstöra helhetsverkan av natthimlen” och de poängterade det pedagogiska syftet med stjärnhimlen.

Stora betänkligheter mot en stjärnhimmel på det här sättet uttalades av sakkunniga och flera av nämndens ledamöter blev mer och mer tveksamma.

Så här skrev till exempel astronom Dr Nordenmark till nämnden:

”I likhet med professor Hjortzberg finner jag att detta kupolrum är mycket vackert, vilket utan tvivel beror av det överljus, detsamma för närvarande erhåller. En konstnärlig och lämpligt anpassad dekorering av denna kupol, upptagande av de historiska stjärnfigurerna och ett antal av de ljusstarkaste och nautiskt intressantaste stjärnorna skulle troligen bli synnerligen effektfull.

Däremot vågar jag avråda från att täcka öppningen i zenit och på kupolen måla en stjärnkarta. En stjärnhimmel, en stjärnkarta på en kupol, blir i längden stel och tröttande, där stjärnorna stå stilla och vintergatan ligger orörlig. En dylik stjärnhimmel kan f.ö näppeligen få något pedagogiskt intresse, i synnerhet som man på andra sidan Brunnsviken i Planetariet har en stjärnkupol av underbar illusion och prakt. Skulle man därjämte på en sådan stjärnkarta insätta de historiska stjärnfigurerna, så blir det hela hopgyttrat, att åskådaren har svårt att urskilja något av detaljerna.

Vid en helt sluten kupol måste artificiell belysning anordnas, men vid en sådan komma de målade stjärnorna att föga framträda, och någon illusion av natt kan ej heller härigenom åstadkommas. Det är en missuppfattning att tro, att natthimlen får sitt ljus ”underifrån”. Natthimlens belysning är i stort sett stjärnornas ljus, ökat av norrsken, zodiakljus etc.

Det måste även betraktas som en missuppfattning, att man skulle kunna anordna några nautiskt astronomiska observationer på denna kupol och att dessa skulle ha något som helst pedagogiskt värde och intresse. Jag fruktar tvärtom, att dylika ”museala observationer” skulle komma att te sig som en barnslig lek ej blott för astronomen utan även för navigatören.

Byggnadens arkitekt - Ragnar Östberg, menade också att dagsljus i form av överljus var av största betydelse.

Men Gerhard Albe och kommendör Jan Ellsén menade att det pedagogiska syftet vägde tyngre.  

7-juli-3-1968_472_el_972.jpg

Skiss till dekor i kupolrummet, Jerk Werkmäster (1896-1978). Dekor i kalkfärg, stjärnbilder och text i reliefguld (1968:472).

Vad kom herrarna till slut fram till? Efter en del diskussioner beslutades att anordna en av Albe föreslagen lucka för att vid behov täcka kupolöppningen. I slutändan blev det såhär. En stjärnhimmel i form av ljuspunkter i taket och stjärnbilderna målade utefter sidorna.

7-juli-4-Fo60511A.jpg

Färdigt kopolrum, 1938. Fotograf: Holmén, Erik (1893-1963) (Fo60511A).

 

Andra detaljer i museet

Ett sådant här vackert fönstret någonstans i museet fanns på förslag men blev tyvärr aldrig av.

7-juli-5-SB944_fonsterskiss.jpg

Förslagsskiss till målat fönster av Kai Bäling (1898-1976), 1935. (SB 944).

Den här dekorationen tänkte man sig skulle finnas på marmorgolvet i entrén till museet.

7-juli-6-SB1282_marmorgolv.jpg

Skiss till marmorgolvet i entrén till museet, Kai Bäling (1898-1976), 1935. (SB 1282).

Och den däremot blev tack och lov av. Så här ser det ut idag.

7-juli-7-entre2.jpg

 

Tidiga utställningar

Vad skulle det nya museet visa upp och vilka utställningar skulle finnas? Man bestämde att nedre delen av utställningslokalerna skulle handla om örlog och övre plan om handelssjöfart.

Utställningarna var tematiskt indelade, bland annat fanns dykeri, fritidsbåtar och navigation.

En stor avdelning av handelssjöfartens del ägnades åt moderna fartyg och rederiverksamhet.

Albe var som sagt väldigt aktiv och ritade en mängd olika förslag på alla rum. Här nedan ser vi några exempel.

7-juli-8-1975_885.jpg

Sjömanskapsavdelningen (1975:885).

7-juli-9-1975_880_moderna_rederiavd.jpg

Moderna rederiavdelningen (1975:880).

7-juli-10-1975_893.jpg

Yngre segelfartygsavdelningen (1975:893).

7-juli-11-1975_819_vikingaavd.jpg

Vikingaavdelningen (1975:819).     

Vikingaavdelningen kom i att heta Förhistoriska avdelningen och såg i slutändan ut såhär.

7-juli-12-Fo225917.jpg

Förhistoriska avdelningen. Stäv och fartygsmodeller, okänd fotograf (Fo225917).

Här nedan ser vi Gerhard Albe själv (till höger) i sitt arbetsrum 1936, tillsammans med Sam Svensson, modellbyggare på museet under många år. Albes ritningar pryder väggarna.

7-juli-13-Fo77960AB.jpg

Sam Svensson och Gerhard Albe på Albes tjänsterum. Fotograf: Gunnar Jonsson, 1936 (Fo77960AB).

Länkar:

Se alla fotografier från Sjöhistoriskas tidiga utställningar här (extern webbplats)