Pressrum

Morgonen den 28 september 2023 kan stockholmare se världens största fungerande sjöångmaskin i arbete när isbrytaren Sankt Erik från år 1915 lämnar kaj och kör för egen maskin för första gången på 5 år. Vanligtvis ligger Sankt Erik vid Sjöhistoriskas Fartygspir på Djurgården.

Sjöhistoriska k-märker en polisbåt och sex andra kulturhistoriskt intressanta fartyg under sommaren 2023. K-märkningen är ett sätt att visa uppskattning för och värna om det flytande kulturarvet och att förbättra förutsättningarna för att bevara äldre fartyg. Utöver polisbåten k-märks även en minsvepare och en tulljagare, båda från andra världskriget.

Varje vår fattar Sjöhistoriska museet beslut om att k-märka fritidsbåtar och I år k-märks 7 fritidsbåtar över hela landet. Till de generella reglerna för vilka båtar som kan k-märkas hör att de ska vara byggda till och med år 1965, vara i gott skick och ha en väldokumenterad historia. K-märkningen är ett sätt för Sjöhistoriska att visa uppskattning för och värna om det flytande kulturarvet.

I juni öppnar National Geographics utställning ”Planet or Plastic?” på Sjöhistoriska i Stockholm. Utställningen bygger på National Geographics fleråriga globala initiativ som syftar till att minska mängden engångsplast som hamnar i haven.

Sjöhistoriska museet och föreningen M 20 högtidlighåller minnet av ”Flykten över Öresund” 1943. I höst är det 80 år sedan tusentals danska judar på kort tid flydde över Öresund för att undkomma nazisterna. Sverige hade meddelat att alla som kunde ta sig dit skulle få skydd, och efter en nattlig razzia blev situationen akut. Många engagerade sig för att hjälpa flyktingarna att ta sig över sundet med hjälp av fiskebåtar, roddbåtar, flottar och kanoter. Vid gränsen väntade ofta svenska fartyg för att ta människorna till Skånes kust. Ett av fartygen var minsveparen M 20, idag ett av Sjöhistoriskas museifartyg, som i sommar reser längs kusten med en utställning om den stora flykten.

Sjöhistoriska fördelar 1 miljon kronor i restaureringsbidrag till sju kulturhistoriskt värdefulla fartyg. I Sverige finns ännu ett hundratal fartyg som under 1900-talet fraktade gods och människor eller fiskade längs den svenska kusten, i större sjöarna och älvarna. De här fartygen är en del av Sveriges sjöfartshistoria och kulturarv. Att bevara, använda och utveckla verksamheten kring fartygen engagerar tusentals runt om i landet. För att stödja verksamheten fördelar Sjöhistoriska varje år ett ekonomiskt stöd till några av landets kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Detta år får fyra segelfartyg, två fiskebåtar och ett ångfartyg dela på 1 miljon kronor.

Följ med på en nostalgisk resa genom folkhemmets Sverige och se fritidsbåten gå från en lyx reserverad för överklassen till ett brett folknöje. Idag spenderar var tredje svensk en stor del av sommaren i fritidsbåt men i början av 1900-talet var det få som hade råd att äga en egen fritidsbåt. Utställningen sker i samarbete med föreningen Svenska Kryssarklubben, som i år firar 100 år. Föreningens och fritidsbåtslivets framväxt går nämligen hand i hand. Utställningen pågår från den 22 februari till 3 september 2023.

I mörker, storm och dimma har fyrljuset utgjort skillnaden mellan liv och död för sjöfarare. Men fyrplatserna var inte bara punkter på sjökort. De var också hem för många generationer människor. I Sjöhistoriska museets nya utställning 5 FYRAR lyfts fem av de platserna; Vinga, Svenska högarna, Finngrundet, Holmögadd och Kullen.

Under andra världskriget flydde fler än 30 000 människor över Östersjön för att undkomma tysk och sovjetisk ockupation. De flydde från Estland, Lettland och Litauen i båtar av olika slag. Utmed Sveriges stränder finns fortfarande flyktbåtar och andra spår kvar. Och runt om i landet finns saker sparade. De få saker som en gång packades ner inför en flykt som lämnade allt annat kvar.