Pressrum

De kulthistoriskt värdefulla fartygen som fortfarande trafikerar våra vatten ägs och förvaltas oftast av ideella eller privata aktörer. Den kulturhistoriska sjöfarten engagerar människor på många sätt, både med praktiskt arbete, ekonomiska insatser och stort personligt engagemang. Tack vare ett rekordstort fartygsstöd på 1,5 miljoner kronor kan Sjöhistoriska i år stödja 14 renoveringar av fartyg runt om i landet.

Lars Amréus fortsätter som överintendent och myndighetschef för Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM, myndigheten som Sjöhistoriska museet är en del av.

Sjöhistoriska museet, Vasamuseet, Marinmuseum, Vrak – Museum of Wrecks och Järnvägsmuseet är alla en del av Sveriges modernaste myndighet 2023 – Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM. Utmärkelsen delades ut vid Kvalitetsmässan i Göteborg den 21 november.

Morgonen den 28 september 2023 kan stockholmare se världens största fungerande sjöångmaskin i arbete när isbrytaren Sankt Erik från år 1915 lämnar kaj och kör för egen maskin för första gången på 5 år. Vanligtvis ligger Sankt Erik vid Sjöhistoriskas Fartygspir på Djurgården.

Sjöhistoriska k-märker en polisbåt och sex andra kulturhistoriskt intressanta fartyg under sommaren 2023. K-märkningen är ett sätt att visa uppskattning för och värna om det flytande kulturarvet och att förbättra förutsättningarna för att bevara äldre fartyg. Utöver polisbåten k-märks även en minsvepare och en tulljagare, båda från andra världskriget.

Varje vår fattar Sjöhistoriska museet beslut om att k-märka fritidsbåtar och I år k-märks 7 fritidsbåtar över hela landet. Till de generella reglerna för vilka båtar som kan k-märkas hör att de ska vara byggda till och med år 1965, vara i gott skick och ha en väldokumenterad historia. K-märkningen är ett sätt för Sjöhistoriska att visa uppskattning för och värna om det flytande kulturarvet.

I juni öppnar National Geographics utställning ”Planet or Plastic?” på Sjöhistoriska i Stockholm. Utställningen bygger på National Geographics fleråriga globala initiativ som syftar till att minska mängden engångsplast som hamnar i haven.

Sjöhistoriska museet och föreningen M 20 högtidlighåller minnet av ”Flykten över Öresund” 1943. I höst är det 80 år sedan tusentals danska judar på kort tid flydde över Öresund för att undkomma nazisterna. Sverige hade meddelat att alla som kunde ta sig dit skulle få skydd, och efter en nattlig razzia blev situationen akut. Många engagerade sig för att hjälpa flyktingarna att ta sig över sundet med hjälp av fiskebåtar, roddbåtar, flottar och kanoter. Vid gränsen väntade ofta svenska fartyg för att ta människorna till Skånes kust. Ett av fartygen var minsveparen M 20, idag ett av Sjöhistoriskas museifartyg, som i sommar reser längs kusten med en utställning om den stora flykten.

Sjöhistoriska fördelar 1 miljon kronor i restaureringsbidrag till sju kulturhistoriskt värdefulla fartyg. I Sverige finns ännu ett hundratal fartyg som under 1900-talet fraktade gods och människor eller fiskade längs den svenska kusten, i större sjöarna och älvarna. De här fartygen är en del av Sveriges sjöfartshistoria och kulturarv. Att bevara, använda och utveckla verksamheten kring fartygen engagerar tusentals runt om i landet. För att stödja verksamheten fördelar Sjöhistoriska varje år ett ekonomiskt stöd till några av landets kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Detta år får fyra segelfartyg, två fiskebåtar och ett ångfartyg dela på 1 miljon kronor.